Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
med twå söner, som besynnerligt nog woro
hwarandra så fullkomligt lika, att ingen kunde skilja den
ena från den andra. Wid samma tid som min hustrn
förlöstes med dessa twillingar, nedkom en fattig
hustru i det härberge, der min maka bodde, likaledes
med twå söner, hwilka liknade hwarandra lika mycket
som mina bägge söner gjorde. Eftersom dessa barns
föräldrar woro ytterligt fattiga, köpte jag de bägge
gossarne och uppfostrade dem till tjenare åt mina
söner.
”Mina söner woro wackra barn, och min hustru
icke litet stolt öfwer twå sådana gossar. Hon önskade
dagligen att återwända hem, hwartill jag med
motwilja gaf mitt bifall, och i en olycklig stund gingo
wi om bord, ty knappt hade wi seglat en mil från
Epidamnus, förrän en storm började och fortfor med
sådan wåldsamhet, att sjömännen, som icke sågo
någon möjlighet att rädda skeppet, kastade sig i båtarna
och lemnade oss ensamma på fartyget, hwilket wi
hwarje ögonblick wäntade skulle sönderslås af de
rasande böljorna.
”Min hustrus oupphörliga tårar och de
hjertitande klagoropen af barnen, som icke förstodo att
wara rädda, men greto för det de sågo sin moder
gråta, uppfyllde mig med förskräckelse för deras skull,
ehuru jag sjelf icke räddes för döden, och alla mina
tankar syftade blott på anskaffandet af medel till
deras räddning. Jag band min yngsta son wid
ändan af en liten mast, sådan sjömän föra med sig för
ätt kunna ersätta dem, hwilka förstöras i en storm;
wid andra ändan fastband jag den yngsta af
slafiwillingarne och lärde min hustru, huru hon skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
