Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
genom werlden för att uppsöka honom; jag har
warit till Greklands yttersta gränser och genomströfwat
Asien samt på min hemresa landat här i Ephesus
för att icke lemna något af menniskor beboddt ställe
obesökt; nu skall denna dag göra ett slut på min
lefnad, och jag skulle anse mig lycklig i min död,
blott jag wore öfwertygad, att min hustru och mina
söner äro wid lif.”
Här slutade den arma Ægeon berättelsen om sina
olyckor, och hertigen, som kände medlidande med den
stackars sadern, hwilken störtat sig i denna fara
genom kärlek till sin förlorade son, sade, att, om det
icke stridde emot lagarna, hwilka hans ed och hans
wärdighet icke tillät honom att förändra, så skulle
han gerna benåda honom; men, i stället att döma
honom till ögonblicklig död, såsom lagens stränga
bokstaf kräfde, wille han förunna honom denna dag
till att försöka, om han skulle kunna tigga eller låna
ihop den till böternas erläggande nödwändiga
summan.
Denna nådedag tycktes icke wara någon stor
ynnest för AÆgeon, som icke kände någon menniska i
Ephesus och hade föga hopp, att någon främling
skulle wilja låna eller giwa honom tusen mark
silfwer för att betala böterna; hjelplös och utan hopp
aflägsnade han sig från hertigen under bewakning af
en fångwaktare.
Ægeon trodde, att han icke kände någon
menniska i Ephesus; men, just som han war i fara att
förlora sitt lif genom sitt omsorgsfulla sökande efter
sin yngre son, befann sig så wäl denne som hans
äldre broder i Ephesus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
