Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
och ånger. Angelo deremot rönte all
obeslutsamhetens ångest; stundom önskade han förleda Isabella
från oskuldens och hederns wäg, stundom led han
samwetsqwal och kände han afsky för ett brott,
hwilket han ännu icke begått. Till slut blefwo dock hans
onda tankar de segrande, och han, som så nyligen
studsat wid ett försök att winna honom, beslöt nu.
att fresta flickan med ett anbud så högt, att hon icke
skulle kunna göra något motstånd, nämligen med
den dyrbara gåfwan af hennes brors lif.
När Isabella anlände på morgonen, befallde
Angelo, att hon ensam skulle föras in till honom,
och här lät han henne förstå, att, om hon åt honom
wille uppoffra sin jungfruliga ära och begå samma
fel som Julia, så skulle han gifwa henne hennes
brors lif, ”ty, — sade han, — jag älskar dig,
Isabella.” — ”Min broder, — swarade Isabella, —
älskade Julia på samma sätt, och likwäl säger ni,
att han skall dö derför.”—”Nej, — återtog Angelo,
— Claudio skall icke dö, om ni bifaller till att göra
mig ett hemligt besök i natt, alldeles som Julia
nattetid smög sig ur sin faders hus till Clandio.”
Utom sig af förwåning öfwer att han wille förleda
henne till samma fel, för hwilket han dömde hennes
broder till döden, yttrade Isabella: ”Jag skulle för
min stackars broder wilja göra lika mycket som för
mig sjelf; det will säga, wore jag dömd till döden,
skulle jag bära spåren efter gisslandet, som wore de
rubiner, och gå till min död likasom till en bädd,
efter hwilken jag längtat, förrän jag skulle sjelf
öfwerlemna mig åt en sådan skam.” Hon lät honom
nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
