Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1580-talets England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Indien. Lyckligare voro engelsmännen med sina Amerikafärder,
i hvilka en mångfald af olika intressen spela in — begäret att
skapa handelsförbindelser, upptäckarlystnad, utsikten att plundra
spanska skepp och till sist äfven hoppet att likt spanjorerna kunna
grunda kolonier i den nya världsdelen. Den första expeditionen
i detta syfte (1583) misslyckades. I närheten af Azorerna
råkade flottan ut för en våldsam storm. Chefen, den tappre Sir
Humphrey Gilbert, befann sig ombord på det lilla skeppet
Ekorren, och då man uppmanade honom att flytta öfver på det
större fartyget, Gyllene Hinden, svarade han, att han ej ville
öfvergifva den kamrat, med hvilken han dittills trotsat så många
faror, och han tillade: »till himlen äro vi lika nära, vare sig vi
äro på land eller på sjön.» Men strax därefter kom en väldig
ocean våg och drog den lilla Ekorren ned i djupet. Endast Gyllene
Hinden kom tillbaka till England.
Men redan året därpå utrustade Walter Raleigh en ny expedition,
som tog Virginia i besittning, och där grundades kort därefter
engelsmännens första koloni i den nya världen. Väl dröjde
det ännu länge, innan dessa kolonier fingo någon praktisk
betydelse för moderlandet, men genom segern öfver spanjorerna
voro deras utvecklingsmöjligheter tryggade, och grunden till
Englands världsvälde blef dock lagd under det märkliga årtionde, då
Shakspere anlände till hufvudstaden.
Från samma tid kan man ock datera Englands ställning såsom
handelsmakt. Att genomdrifva en återgång till jordbruket,
förmådde väl häller icke Elisabeth, men hon lyckades dock stäfja
jordens fullständiga omläggning till betesmarker, tack vare den
omständigheten att priset på ull sjönk, under det att sädespriserna
— genom tullar o. d. — däremot stego. Fördelen att utbyta jordbruket
mot fårskötsel blef i följd häraf mindre, och det blef därför
möjligt att genomdrifva en parlamentsakt (1597), som påbjöd,
att all åker, som sedan Elisabeths trontillträde lagts om till
betesmark, ånyo skulle läggas under plogen samt att hädanefter
ingen åker skulle få förvandlas till äng. För landets ekonomi fick
jordbruket ånyo betydelse, och jordbruksarbetare fingo åter
sysselsättning.
Viktigare för Englands ekonomiska utveckling var dock Antwerpens
förstöring af spanjorerna (1576 och 1585), ty Antwerpen
hade varit det västra Europas stora handelscentrum, och
affärslifvet måste därför söka sig en ny brännpunkt. Arftagare blefvo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
