Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - London
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
talrik kontingent af lättfärdiga damer, som företrädesvis hade sitt
tillhåll i Southwark i närheten af de där belägna förlustelseställlena.
En bland de mest instruktiva böcker för kännedomen om
denna tids Londonlif hafva vi i Deckers 1609 utgifna satir The
Gull’s Hornbook (Narrens ABC-bok), som redogör för snobbens
dag, hans promenad i St. Paul’s, hans besök på värdshus och
teatrar, och af denna satir framgår, att »snobben» haft en mycket
intim beröring med skådespelare och författare. Det är, säger
Decker i företalet, tre yrken, som förtjäna på honom: vintappare,
skådespelare och flickor, och de förtjäna mera än ockrarne, som
blott taga trettio för hundra. Snobben dricker de förstnämdes
vin, ställer till supéer för de andra, och hos de tredje förvandlar
han sitt guld till hvitt mynt. Vid representationerna var det,
såsom vi sedan skola se, snobbarne, som intogo de förnämsta
platserna och som angåfvo tonen.
Men för Londons fysionomi betydde dock tydligen underklassen
mest. En grupp har redan berörts: de bortåt tretusen båt-*
och färjkarlar, som besörjde trafiken öfver Thames. Därmed
likartad var den talrika fiskar- och sjömansbefolkningen. London
hade nämligen, särskildt på 1580-talet, utvecklats till en
betydande sjöstad med en stor kopvardiflotta, och en afsevärd del
af fartygsbesättningen befann sig alltid i staden, där den utgjorde
den kanske mest bråkiga och högljudda delen af dess befolkning,
särskildt synlig på värdshus och nöjesplatser. En viss frändskap
med denna klass hade Londons manstarka vattenbärarkår. Staden
kunde endast genom brunnar få sitt behof af dricksvatten
tillfredsstäldt, och från brunnarna bars vattnet till de olika husen af
särskilda vattenbärare, som voro ett särdeles oroligt samhällselement.
Och slutligen hade man Londons lärgossar, som kanske voro
stadens mest uppmärksammade samhällsklass. Särskildt
fastlagstisdagen och första maj voro de besvärliga för Londons fredliga
invånare. De uppträdde då, såsom en antecknare skrifver, såsom
»smådjäflar», och i samlad trupp på tre eller fyra tusen begingo
de allt slags ofog, slogo ihjäl folk och refvo ned hus. Mot
främlingar voro de synnerligen ohöfliga, och en fransman beklagar
sig särskildt öfver deras onekligen otrefliga vana, att de, när de
råkade en främling, spottade honom i ansiktet. En annan berättar,
att de om natten kastat in stenar i hans rum och sårat
honom, då han skulle begifva sig till hofvet.
Talrikast voro dock nog tiggarne och de med dem nära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
