Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det engelska dramat före Marlowe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I nästa scen inkommer Althaea och lyckönskar först jägarne, men
då hon frågar efter sina bröder, kan man blott visa henne deras
lik. Sedan hon veklagat öfver deras död, spörjer hon efter
mördåren, och då Meleager ger sig tillkänna, nedkallar hon himlens
hämd öfver sin egen son. Därpå slutar akten med en kör, som
framhåller afundens hemska följder.
Den fjärde akten börjar med en monolog af »amman» — också
en af Senecas älsklingsfigurer. Hon berättar, att hon fått i
uppdrag att bära eld till det altare, på hvilket Althaea vill bringa
bröderna ett försoningsoffer. Althaea, som sedan kommer till,
lofvar, att dessas hämdkräfvande skuggor skola erhålla ett värdigt
offer och berättar därefter den bekanta historien, huru Meleagers
lif är bundet vid en vedbrand, som hon nu trots ammans
varningar kastar på det flammande bålet. Knapt har hon
detta gjort, förrän Meleager uppträder och klagar öfver den
feber, som börjat bränna honom. Denna upphör, när Althaea
rycker branden ur elden. Men då hon ånyo slungar den dit, gripes
Meleager af vanvett. Furierna, pådrifna af Toxeus’ och Plexippus’
andar, förfölja honom och han störtar ut. Althaea och amman
stanna kvar vid altaret, där vedbranden förtäres. Men när detta
skett, fattas modern af en våldsam ånger och förklarar, att hon
själf efter sonens död ej längre vill lefva. Akten slutar med en
körsång, som framhåller det förfärande i en kvinnas vrede.
Den femte akten inledes med ett samtal mellan Oeneus och
hans »senex». Den förre är ännu trotsig. Han klagar öfver
sonens död, men utmanar Diana att, om hon det kunde, ytterligare
öka hans olycksbörda. Hans maka, som därefter kommer,
uttalar några dunkla ord och, innan hon går, räcker hon honom
en tafla, som hon ber honom läsa. Där får han veta, att modern
dödat sonen och själf förkortat sitt lif. Och nu förtviflar
han fullkomligt samt ser själf furierna komma. Sedan han
störtat ut, uppträder en kör af Calydoniska kvinnor, som klaga
öfver Meleagers död, och för denna kör berättar amman, som
nu öfvertagit budbärarens roll, att Althaea dödat sig med en
dolkstöt och att Oeneus kastat sig från ett torn. En körsång,
i hvilken konungarna varnas för öfvermod, slutar det hela.
Som man af detta referat finner, är Meleager en ganska god
Senecaimitation. Byggnaden i stycket är klar och öfverskådlig,
och de flesta ingredienserna i ett Senecadrama hafva kommit med:
budbäraren, amman, de förtrogne, de mördades skuggor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
