Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genombrottet inom det engelska dramat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Liksom en korp, hvars döfva kraxande
Bebådar plågad sjuklings jordafärd,
Och som i tysta nattens djupa skugga
Från mörka vingar skakar pestens frön,
Så vankar Barabas i nattens dunkel,
Förföljd och tärd, förbannande de kristne.
Snabbfotad tiden flyr med sina nöjen,
De skiftande, och lämnar oron kvar.
Af mina forna skatter står blott åter
Ett torftigt minne, likt soldatens ärr,
Som ej kan trösta för förlorad hälsa.
O du, som en gång i en eldstod ledde
Igenom öknens skuggor Jakobs stam,
Lys än för Abrams säd och led i natt
Min dotters hand! — — — — —
Jag minnes nu de gamla vintersagor,
Som i min välmaktsdar om kvälln jag hörde.
De handlade om gastar, som om natten
Besökte platser, hvarest skatter doldes,
Och nu, mig tyckes, är jag en af dem.
I lifvet lefver här mitt enda hopp,
Och när jag dött, skall här jag gå igen.
Och nu, Apollo, dagens ögonlock
Du fritt må öppna, nattens korp må fly,
Och väck i stället arla grynings lärka,
Att jag med den må höja mig i skyn
I jubel öfver återvunna skatter,
Liksom hon kvittrar emot sina ungar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
