Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Shaksperes första londontid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trupper fått rätt att fortfarande stanna kvar i London. Bland
dem tyckes lord Pembroke’s trupp hafva varit, och det är då
förklarligt, att några skådespelare vid Strange’s trupp sökte sig
öfver till Pembroke*sällskapet, som slapp den »olidliga» resan till
landsorten; för att en dylik turné ekonomiskt skulle gå ihop,
var det också nödvändigt att så mycket som möjligt inskränka
personalen, och några skådespelare måste väl därför afskedas.
Af skäl, som vi strax skola utveckla, var Shakspere en bland
dem, som öfvergingo från Strange’s till Pembroke’s trupp. När
detta skedde, i juni eller juli 1592, hade han utan tvifvel de båda
fortsättningsstyckena till Henrik VI redan färdiga. Dylika dub*
beldramer och trilogier voro, när det gälde bibliska stycken och
historiska skådespel, ej ovanliga, och Shakspere hade tydligen re*
dan från början tänkt på åtminstone en andra del, ty afslutningen
af 1 Henrik VI — där Margareta blir drottning af England — pe*
kar alldeles tydligt öfver på fortsättningen, där hon är hjältinnan.
Den framgång, som den första delen hade, bidrog naturligtvis
att ytterligare styrka Shakspere i denna afsikt. Redan i juli blefvo
därför de båda senare delarna uppförda af Pembroke’s trupp.
Liksom den första delen äro äfven de båda senare Holinshed’s
krönika i dramatisk form. I början skildras, huru de äregiriga
lorderna sammangadda sig mot den ädle härtig Humphrey af
Gloucester, konungens farbroder och Englands protektor, hvil*
kens redbarhet och konungatrohet stå i vägen för deras ärelystna
planer. I spetsen för de konspirerande stå Suffolk, drottningens
brutale älskare, samt den liderlige, ränksmidande kardinalen af
Winchester, den ärelystne härtigen af York, som ännu döljer sina
planer på Englands krona, härtigen af Buckingham m. fi., och
för att komma åt härtig Humphrey begagna de sig af hans ma*
kas godtrogenhet. Härtiginnan är stolt, med högtflygande dröm*
mar om Englands krona, och genom ett af sina värktyg narrar
Suffolk henne att anlita en besvärjare, som i dunkla ord pro*
feterar Henriks afsättning. Men just under det att besvärjel*
sen pågår, inkomma York och Buckingham med vakt och fängsla
hela sällskapet, och nu dömes härtiginnan först till en skymflig
botgöring och därefter till förvisning till ön Man. Af den miss*
tanke, som härigenom faller på den oskyldige härtig Humphrey,
förstå hans fiender ytterligare att begagna sig och tvinga honom
först att afsäga sig protektoratet; därefter häktas han, och till sist
låter Suffolk mörda honom i Towern.
— 322 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
