Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Shaksperes första londontid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Detta sker i början af den tredje akten, och för vårt sätt att
se bildar detta ett afslutadt drama om härtig Humphrey af Glou*
cester, som hittills varit styckets hjälte. Men dels har redan förut
ett annat drama börjat, dels fortsätter Humphrey*dramat med att
skildra Suffolks straff. Folket råkar i uppror af förbittring öfver
mordet, och konungen landsförvisar brottslingen utan att taga
hänsyn till den förtviflade drottningens tårar och böner. I fjärde
akten skildras slutligen, huru Suffolk tillfångatages af några en*
gelska skeppare och dräpes af dem. Redan kort förut har hans
medbrottsling, den nedrige kardinalen af Winchester, under våld*
samma samvetskval slutat sitt lif.
Men i den tredje akten få vi uppslaget till en ny tragedi.
Ett uppror har brutit ut i Irland, och i rådet beslutar man nu
att skicka dit härtigen af York i spetsen för en armé att betvinga
detta. Den ärelystne tronpretendenten griper tillfället med för*
tjusning för att därigenom komma i spetsen för en här, och in*
nan han reser, förbereder han genom Jack Cade ett folkupplopp
för att begagna sig af den villervalla, som härigenom måste upp*
stå. Hufvudpartiet af dramats återstod skildrar detta uppror, som
ändar med Cade’s nederlag och död, men upptages äfven af
York’s uppror. Under förevändning att få sin fiende Somerset
aflägsnad tågar han från Irland mot London, men får på vägen
underrättelse, att Somerset afsatts och häktats. Han lofvar då
att nedlägga vapen, men i samma scen uppträda drottningen och
Somerset, som på hennes anstiftan blifvit frigifven, kriget utbryter,
och i slaget vid St. Albans segrar York. Därmed slutar 2 Hen*
rik VI.
Den tredje delen börjar i parlamentet med en häftig tvist mel*
lan partierna, hvilken ändar därmed, att konung Henrik får be*
hålla kronan mot det att han erkänner York såsom tronarfvinge.
Men strax därefter inträda drottningen och den unge prinsen af
Wales, öfverenskommelsen brytes och kriget brister ånyo ut. I
slaget vid Sandal dräper den vilde Clifford York’s unge son,
grefven af Rutland, och i samma slag blir härtigen af York själf
tillfångatagen. Drottning Margareta, som är dramats furie, sätter
hånande en papperskrona på rebellens hufvud och låter sedan
dräpa den fångne. Men York’s båda söner, Edward och Richard,
fortsätta kampen, i ett nytt slag besegras det kungliga partiet
och Clifford stupar. Drottningen flyr till Frankrike och Henrik
till Skottland, men blir, då han vågar sig in i England, tillfånga*
— 323 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
