Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Shaksperes första londontid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
des enligt min mening af sammanhanget, och aldra minst kan
syftet hafva varit, att stämpla uttrycket Tiger’s heart wrapp’d in
a woman’s hide såsom ett plagiat från Greene, ty uttrycket blir
ju här förlöjligadt såsom bombastiskt. I stället vill, så vidt jag
kan förstå, Greene säga, att en lumpen skådespelare, som hittills
blott uppträdt på scenen i roller, som vi skrifvit, nu sökt att själf
smörja hop ett skådespel. Visserligen har han blifvit truppens
factotum — då han användes ej blott såsom aktör utan ock så»
som författare — och på grund af en tillfällig framgång tror han
själf, att han ensam har rätt att skrifva för scenen, men man be»
höfver blott höra en af hans fraser för att finna, huru löjlig han
är och hur gycklaren sticker fram bakom all bombast.
Anfallet gälde skådespelaren Shakspere, som sökt tränga sig
in i författarnes klass, »uppkomlingen» och »marionetten», som
borde nöja sig med att spela med i skådespel, som skickligare
pennor skrifvit.
Denna skrift utgafs emellertid först efter Greene’s död, och de
försåtliga angreppen framkallade, såsom det tyckes, en berättigad
ovilja. Henry Chettle, som ombestyrt utgifvandet, fann sig där»
för i en kort därefter publicerad skrift, Kind»heart’s Dream, skyl»
dig att ursäkta sitt eget åtgörande. Tack vare denna apologi få
vi en ytterst värdefull biografisk notis om Shakspere: »Med ingen
af dem — skrifver han — som kände sig sårade, ägde jag per»
sonlig bekantskap, och med en af dem (troligen Marlowe) tän»
ker jag häller aldrig stifta någon; angående den andre (tydligen
Shakspere) är jag nu ledsen, att jag ej skonat honom, ty liksom
jag ofta dämpat vreden hos lefvande författare, kunde jag sär»
skildt i detta fall, då författaren var död, hafva användt min fin»
känslighet. Att jag så ej gjort, smärtar mig nu lika mycket, som
om det ursprungligen varit mitt eget fel, ty själf har jag nu sett,
att han är lika älskvärd i sitt umgängessätt som han är utmärkt
i sitt fack (som skådespelare); dessutom hafva flere högt stående
personer intygat såväl hans rättrådighet i handel och vandel, hvil»
ket bevisar hans heder, som ock det lätta behaget i hans dikter,
hvilket talar godt för hans konst.» De sista orden — »det lätta
behaget (facetious grace) i hans dikter» — afse tydligen icke de
bloddrypande skådespel, för hvilka nyss redogjorts, utan andra
poem, om hvilka jag sedan skall tala. Men Chettle’s ord kasta
dock en ganska skarp belysning öfver Shakspere’s lif i London
under dessa år. Shakspere hade, såsom häraf antydes, hållit sig
— 326 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
