Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Shaksperes första londontid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bry sig om någon undervisning. Det var farligt, tillägger han,
att vara känd såsom lärd, ty om någon påträffades med en penna
och ett bläckhorn, så kom han sällan eller aldrig undan med
lifvet.
Utan tvifvel var det festspelet om Jack Straw, som gaf Shak*
spere uppslaget till att i sitt drama upplåta ett hufvudparti åt
Jack Cade’s uppror. Färgerna lånade han från det året förut
gifna festspelet och från Holinshed’s framställning i Richards II:s
historia. Men hvad som där endast varit några matta ansatser,
blef hos honom bred och saftig komik. Man behöfver blott läsa,
huru Shakspere begagnat ett af de nyss anförda uppslagen hos
Holinshed. Det är Cade, som för sina anhängare utvecklar
grundtankarna i sin framtidsstat:
Sju sexstyfvers semlor skall man framdeles sälja här i England för tolf
styfver. En trekvartersmugg skall rymma tio kvarter, och den som dricker
svagdricka, skall dömas efter missgärningsbalken. All egendom i landet skall
bli gemensam, och min lifhäst ska gå på bet i Cheapside. Så ska det inte
finnas några pengar mer, utan alla ska äta och dricka på min räkning.
Dick. Det första vi ska’ göra, är att slå ihjäl alla jurister.
Cade. Ja, det är just det jag tänker göra. Är det inte bedröfligt, att man
skall göra pergament utaf ett oskyldigt lamms skinn? Pergament,
som kan göra utaf med en människa, bara man klättrar lite på’t!
Folk säger, att bien stickas; men jag säger, att det är vaxet som sticks,
ty jag har bara en enda gång satt mitt sigill under något, och sedan
dess har jag aldrig varit min egen karl. Hvad nu? Hvem kommer där?
(Det kommer folk, som för med sig skrifvaren från Chatham.)
Smith. Skrifvaren från Chatham; han kan läsa och skrifva och göra upp
räkningar.
Cade. Afskyvärdt!
Smith. Vi tog honom just som han höll på att göra förskrifter för pojkar.
Cade. Det var mig en kanalje!
Smith. Han har en bok i fickan med röda bokstäfver i.
Cade. Då är han en häxmästare.
Dick. Han kan sätta upp reverser och skrifva skrifvarstil.
Cade. Det gör mig ondt: karlen är, på min ära, hygglig; han skall icke
dö, såvida jag icke finner honom skyldig. Kom hit, karl, jag skall
examinera dig. Hvad heter du?
Skrifv. Emanuel.
Dick. Så brukar det stå skrifvet öfver allmänna kungörelser; — det korns
mer att gå dig illa.
Cade. Fall mig inte i talet: — Brukar du skrifva ditt namn? Eller nyttjar
du bomärke som annat hederligt folk?
Skrifo. Jag tackar min Gud, att jag fått en så god uppfostran, att jag kan
skrifva mitt namn.
— 332 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
