Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De episka dikterna och sonetterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och Sidney Lee har utan tvifvel haft goda skäl att på dessa grunder
identifiera dedikationens mystiske Mr. W. H. med utgifvaren at
Southwell’s poem. Men sedermera har en insändare i den eng*
elska tidskriften Notes and Queries tillagt ännu ett argument,
som synes afgörande. Thorpe tyckte tydligen om en tillkrång*
lad stil, och stryker man ett punkttecken i hans bombastiska till*
egnan, får man värkligen fram, att arbetet dedicerats till Mr. W.
Hall: »To. The. Onlie. Begetter. Of. These. Insving. Sonetts.
Mr. W. H. All. Happinesse» etc. Thorpe har tydligen roat sig
med ett litet typografiskt skämt: att i stället för »Mr. W. Hall.
All.» skrifva »Mr. W. H. All.» Men vare sig Mr. W. H. varit
William Hall eller någon annan, är det tydligt, att han varit en
person af samma klass som Thorpe själf.
Som bekant har en annan, mindre realistisk tolkning af initia*
lerna W. H. haft att glädja sig åt en stor tillslutning. Mr. W.
H. skulle nämligen afse William Herbert lord af Pembroke, till
hvilken dessa sonetter skrifvits af Shakspere och till hvilken —■
»to the only begetter» — de dedicerats af förläggaren. Med
anledning häraf har man uppgjort en lång, romantisk historia,
till hvilken vi strax skola återkomma. Men denna identifiering
stöter på oöfverstigliga svårigheter. Sedan 1601, då fadern dog,
var William Herbert lord af Pembroke, och en lord kunde ej
tilltalas såsom Mister William Herbert, äfven om han någon
gång kunde själf skrifva sig eller af andra kallas William Her*
bert. I hvarje fall veta vi värkligen, att åtminstone Thorpe icke
begagnat denna afvita titulatur. Fem af hans förlagsartiklar hafva
nämligen dedikationer: till Edward Blount, till Mr. W. H., till
den bekante språkläraren Florio, som skaffat honom ett manu*
skript, och — två stycken — till lorden af Pembroke. Förhål*
landet var nämligen det, att Thorpe kommit öfver tre manu*
skript af John Healy, som sedermera emigrerat till Virginia, där
han aflidit. Pembroke hade varit Healy’s patronus, och i hopp
om någon erkänsla dedicerade Thorpe två af böckerna till Pem*
broke. Men dessa egnas icke med vänskaplig förtrolighet till
Mr. W. H., utan den första till »The honorablest patron of the
Muses and good mindes, Lord William, Earle of Pembroke,
Knight of the Honorable Order» etc. Och den andra: To the
Right Honorable, William Earle of Pembroke, Lord Chamber*
lainé to his Majestie, one of his most honorable Privie Coun*
sell, and Knight of the most noble order of the Garter» etc.
— 381 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
