Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det första året vid Lord kammarherrens trupp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ling i sitt drama, innan han lämnade det till truppen. För öf*
rigt har han, som sagdt, icke, såvidt man vet, begagnat något
äldre drama om Richard III, och något dylikt är ej häller kändt
utom det nyssnämnda och ett latinskt universitetsdrama, Richar*
dus Tertius af Dr. Thomas Legge i Cambridge. Hans källa
är, liksom fös Henrik VI, Holinshed’s krönika, hvilken för
öfrigt har äfven den nyssnämnda scenen, ehuru olika skildrad.
Richard — säger Holinshed — kunde hafva flytt, ty »när det
var klart, att slaget skulle förloras, gaf man honom en snabb
häst att föra honom därifrån. Men han, som kände det hat,
folket hyste till honom, öfvergaf allt hopp och svarade, såsom
det berättas, att han denna dag ville göra slut på all strid eller
ända sitt lif».
Holinshed var såsom vi minnas en kompilator, och för Rich*
ards historia har han begagnat olika källor, en mera fördelaktig,
som användes för den äldre tiden, och en skarp partiskrift för
den senare delen af konungens historia. Denna partiskrift var
författad af den bekante Sir Thomas More och utkom på eng*
elska 1509. Redan denna tidpunkt säger oss, att den måste
återgifva Lancasterpartiets uppfattning af den besegrade, och onek*
ligen är bilden så svart som möjligt. En tysk historiker, R. Pauli,
har visserligen sökt prestera en äreräddning för Richard, men
den engelska kritiken har fasthållit, att More’s porträtt i hufvud*
sak är riktigt, och i hvarje fall har detta, till en stor del genom
Holinshed’s och Shakspere’s förmedling, ingått i det engelska
medvetandet. Hos den förre möta vi följande skarpa karaktä*
ristik:
»Richard, härtig af Gloster, var i snille och mod fullt jämn*
bördig med sina bröder, men i skönhet båda vida underlägsen,
ty han var undersätsig, hade illa formade lemmar, var krok*
ryggig, hade den högra skuldran mycket högre än den vänstra,
frånstötande anletsdrag, som bland stormän kallas krigiska,
men hvilka af vanligt folk kännetecknas som vedervärdiga.
Han var elak, ondskefull och afundsjuk, och det berättas,
att hans mor, härtiginnan, legat i svår barnsnöd för hans
skull, samt att han kommit till världen med fötterna först, och
- efter hvad ryktet sade — försedd med tänder. Jag lämnar
åt Gud att afgöra, om människor af hat öfverdrifvit eller om
naturen ändrat sin gång för hans skull, hvilken under sitt lif
begått så många onaturliga gärningar. Han var icke någon dålig
- 9 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
