Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det första året vid Lord kammarherrens trupp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men å den andra sidan kan man förstå, att detta stycke ej
slog an ens på samtiden, ehuru den naiva realism, som stöter
oss, ej sårade »gårdens» publik. Denna hade däremot andra
invändningar. Efter allt att döma älskade man ett högidealistiskt
drama med Tamburlaine’s dånande patos, med våldsamma krigs*
scener ur Englands historia, Faustus’ trollerier eller den Spanska
Tragediens upprörande mord. Och intet dylikt hade Troilus
och Cressida att bjuda på. Först i den femte akten höres något
egentligt vapenbrak, och äfven detta var tämligen stillsamt för
dem, som voro vana vid att på teatern få bevittna rosornas krig.
T. o. m. Hector, styckets egentlige hjälte, var för tam, och att
man ej intresserade sig för Ajax kan man lätt förstå. Ingen
enda karaktär är sådan, att den kan tilltala vare sig Shakspere’s
eller vår egen tid. Men värst af allt — det hela saknade afslut*
ning. Hector blir visserligen i en hastig vändning ihjälslagen,
men gräsligheterna vid Tröjas fall kom man aldrig att bevittna,
och »hur det gick sedan» med Troilus och Cressida fick publi*
ken icke veta. Förmodligen var det därför med besvikelse, som
åskådarne lämnade teatern, och icke en enda notis finnes, som
tyder på någon representation af detta misslyckade drama. För*
modligen föll det efter ett par representationer.
Som det förefaller, tyckes man dock 1603 hafva varit betänkt
på att återupptaga det på repertoaren, ty den 7 februari detta
år lät boktryckaren Roberts inregistrera Troilus och Cressida
»sådant detta stycke spelats af lord kammarherrens tjänare».
Registreringen beviljades emellertid blott under förutsättning, att
han skaffade sig »vederbörligt tillstånd», men förmodligen inlade
truppen sitt veto, och i hvarje fall förblef stycket tills vidare
otryckt. Någon repris tyckes häller icke blifvit af, enär teatrarna
kort därefter stängdes med anledning af pestens utbrott. Det
exemplar, som Roberts förskaffat sig af stycket, sålde han för*
modligen till ett par andra förläggare, Bonian och Walleys,
hvilka i januari 1609 på nytt läto inregistrera det, och äfven
samma år — mot truppens vilja — trycka det; the master of the
revels var för tillfället tjänstledig, och möjligen var det genom
att muta hans ställföreträdare Mr. Segar, som de kunde utvärka
tryckningstillstånd. På titelbladet uppgafs, att dramat utgifvits
sådant som det uppförts af konungens (d.v.s. Shakspere’s) trupp på
Globe. Men sedan några exemplar försålts, makulerades titel*
bladet, och den återstående upplagan försågs med ett nytt, där
— 31 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
