Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det första året vid Lord kammarherrens trupp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Every man out of his humour (1599) ridikyliserar Ben Jonson
ett drama Histriomastix, som således måste vara äldre, ehuru
det trycktes först 1610; dess ålder före Elisabeths död framgår
också däraf, att drottningen såsom Astræa i styckets slut upp*
stiger på tronen och mottager hyllning af Freden m. fi. Men i
Histriomastix förekommer en klar hänsyftning på Shakspere’s Troi*
lus och Cressida. Både hjälten och hjältinnan i detta skådespel
uppträda nämligen i Histriomastix, och Troilus yttrar:
Come, Cressida, my cresset light!
Thy face doth shine both day and night,
Behold, behold thy garter blue ...
Thy knight his valiant elbow wears,
That when he Shakes his furious Speare,
The foe in shivering fearful sort
May lay him down in death to snort.
Citatet syftar på afskedsscenen mellan Troilus och Cressida,
då de älskande till minne skänka hvarandra en handske och en
ärm, och ordleken med Shakes Speare hänvisar tydligen på just
Shakspere’s stycke.1 Att detta är skrifvet före 1598, då Chapman’s
Homerosöfversättning utkom, är också tydligt, ty hade denna
varit ute i bokmarknaden, då Shakspere skref sitt drama, hade
han svårligen underlåtit att taga någon hänsyn till denna fram*
ställning af kampen om Troja.
Till Shakspere’s stora tragiska period kan detta stycke i hvarje
fall icke förläggas. Att skalden samtidigt med det att han för*
fattade Hamlet eller Antonius och Cleopatra kunnat skrifva ett då*
ligt stycke, är visserligen ganska möjligt, ehuru knapt ett så dåligt.
Men detta stycke måste dock i så fall hafva haft någorlunda samma
teknik och sysselsatt sig med samma problem som de öfriga från
denna tid. Äfven ur den synpunkten är Troilus och Cressida
ett stycke af helt annan art. Dess hjälte är en kvinna, och un*
der den stora tragiska perioden är hjälten ständigt en man,
äfven i Antonius och Cleopatra. Under denna tid sysselsätter
Shakspere sig aldrig med kärleken, knapt ens i Antonius och
Cleopatra. Hvad han i sina stora sorgespel vill visa, är en själs*
utveckling, huru hjälten andligen brytes och går under, men i
Troilus och Cressida är denna uppgift honom alldeles främmande.
Och slutligen dominerar centralfiguren fullkomligt i dessa sorge*
1 Ett annat Troilus»stycke af Chettle hade 1599 uppförts af amiralstruppen.
3. Schück, Shakspere och hans tid, 11.
33 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
