Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det första året vid Lord kammarherrens trupp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till Syracusa — den ene af dem för att på detta sätt blifva kvitt
sin grälsjuka hustru.
Som man ser äro förvecklingarna här färre än i Shakspere’s
stycke. De nya hafva tillkommit genom kontamination med ett
annat likartadt plautinskt stycke, Amphitryo, som antagligen före*
låg på engelska och var affattadt på doggerel verse, ty i Shak*
spere’s stycke påträffas dessa särskildt i Amphitryo*partiet. I
Plautus’ komedi har Jupiter förälskat sig i Amphitryos gemål
Alcumena, och för att nå sitt mål påtager han sig Amphitryos
gestalt, under det att Mercurius, som å sin sida tagit gestalt af
Amphitryos tjänare Sosia, håller vakt vid porten. Men så komma
den värklige Amphitryo och den värklige Sosia och vilja slippa
in, och nu uppstår en serie förvecklingar, likartade dem i Me*
næchmi. Att kontaminera dessa båda stycken låg således nära
till hands, och därigenom vann Shakspere först en rolig scen,
som icke funnits i Menæchmi — scenen då Antipholus och Dro*
mio blifva bortkörda från sitt eget hem — och för det andra mo*
tivet med de dubbla tvillingparen, herrarna och tjänarne. Det är
ju visserligen sant, att Shakspere härigenom gjort det osannolika
motivet ännu osannolikare, men denna fars var alls icke anlagd
på någon värklighetstrohet, utan på ett burleskt skämt, passande
för en publik af unga studenter, och här gälde snarare regeln:
ju orimligare ju bättre, blott man fick sig ett godt skratt. Men
liksom Shakspere i sina mognare lustspel älskade att gifva skäm*
tet en nyans af allvar, så gjorde han det också här genom att
lägga in ett tredje motiv, antagligen hämtadt från ett drama, som
sedermera i omarbetad form möter oss i det 1609 tryckta styc*
ket Pericles och som återgår till en gammal folkberättelse, Appo*
lonius af Tyrus. Också där skiljas man och hustru af en storm,
hustrun kommer till Ephesus, där hon blir prestinna i ett Diana*
tempel och efter åtskilliga förvecklingar återfinner sin man. Med
hänsyn till denna kombination förändrade Shakspere scenen från
Epidamnus till Ephesus och fick in den försonande och vackra
afslutningen med de båda gamla, som efter ett lif af olyckor
återfinna hvarandra och sina barn.
En dylik kontamination af olika motiv hörde så att säga till
den attiska komediens väsen. Moliére och Holberg förforo på
samma sätt. Intresset ligger naturligtvis i det nya, som de tillagt,
och i de förändringar, som vidtagits, ty i dessa kommer den
möderne författarens naturell fram. Den så att säga religiöst*
- 46 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
