Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det första året vid Lord kammarherrens trupp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skref en af dess tjänstemän i ett bref af 1604: »Burbage har kom*
mit och säger, att det ej finnes något nytt skådespel, som drott*
ningen icke sett, men de ha tagit upp ett gammalt, kalladt Kärt
besvär förgäfves, hvilket enligt hans mening genom sin kvickhet
mycket skall tilltala henne. Det är utsatt att uppföras i morgon
natt hos lorden af Southampton, så framt ni ej skickar en biljett,
att Corpus cum causa skall bli i ert hus i Strand. Burbage är
mitt bud och väntar på er befallning.» Och året därpå uppför*
des stycket för konungen både på nyårsdagen och trettondagen.
Såsom häraf framgår, hade Love’s Labour’s Lost då för länge
sedan lagts ned, och detsamma antydes ock däraf, att truppen
1598 tillät, att en upplaga trycktes efter dess eget regissörsexemplar
för att uttränga en äldre, nu förlorad piratupplaga. Men för
folkscenens publik var stycket tydligen både intresselöst och obe*
gripligt. Denna fordrade, att något skulle »hända», och i Kärt
besvär förgäfves händer strängt taget ingenting alls. Stycket hade
icke ens någon värklig afslutning. Konungen och de andra her*
rama göra damerna sin kur, men så afbrytes det hela genom un*
derrättelsen, att prinsessan förlorat sin far, och med ett halft löfte
på framtiden lät icke Londonpubliken nöja sig. De långa talen,
som skulle ersätta den lifliga handlingen, värkade sannolikt blott
tröttande, och den tryckta texten visar också, såsom vi förut
(I, s. 263) sett, att de vid uppförandet strökos eller förkortades.
Det enda, som kunde slå an på en folkpublik, var narrscenerna,
men själfva tendensen i stycket kunde blott senteras af en litterärt
bildad publik. Ty stycket är kanske framför allt en litterär satir.
Man ansåg förut, att Shakspere här i främsta rummet vände
sig mot euphuismen. Men denna åsikt är nu med rätta öfver*
gifven. Euphuismen, hvilken — såsom förut påpekats — stam*
made från Spanien, var en prosastil, hvars grunddrag var en ge*
nomförd, antitetisk parallelism mellan satser och satsdelar, t. ex.
as thou hast long time Ziued a maiden, so now thou must Zearne
to be a mother, and as I have bene carefull to bring thee up a
virgin, so am I now desirous to make thee a wife. Som man
ser, äro här tvänne satser koordinerade, hvar och en af dessa
sönderfaller i tvänne delar, hvarvid hvarje satsdel äger sin mot*
svårighet inom de öfriga satserna, och jämförelsen är utförd utan
all sammandragning. Karaktäristiskt för stilen är vidare frågan,
klimax och andra retoriska figurer. Slutligen kännetecknas stilen
genom användande af alliteration, assonans, liknelser i öfverdrif*
4. Schück, Shakspere och hans tid, II. — 49 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
