Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det första året vid Lord kammarherrens trupp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vi också det första utkastet till det vida berömdare paret Bene*
dikt och Beatrice. I bägge fallen börjar deras saga med ett fyr*
värkeri af kvickheter, och den första känsla, som hvar och en
erfar, är aktning för den andras munvighet. Men kärleken for*
drar något mera, och detta mera kommer aldrig i Kärt besvär
förgäfves, men väl i Mycket väsen för ingenting, där kvickhuf*
vudet Benedikt visar sig äga kraft till en manlig och uppoff*
rande handling. I ungdomsdramat sättes Biron blott på prof,
och stycket slutar utan att Jack får sin Jill.
De fyra damerna i lustspelet äro blott skizzerade, men i skizzen
kommer dock fram ett drag, som sedermera utvecklas i Shak*
spere’s bästa lustspel. I sina äldre stycken hade Shakspere just
ej visat någon förmåga att teckna kvinnan. I de historiska
skådespelen hade han egentligen blott skildrat furier, rasande i
vilda smädelser, i lustspelen hade hjältinnorna varit argbiggor,
såsom Käte och Adriana, och i tragedierna utskum af en rå li*
derlighet såsom Tamora och Cressida. Här däremot möta vi
för första gången den kvinnotyp, som sedan blir den segrande:
de glada, goda, skälmska unga damerna, som älska ett godt
skratt, men som dock under den muntra ytan gömma ett rikt
och ädelt hjärta. Teckningen är ännu icke utförd, men anslaget
är klart och bestämdt.
I sin katalog upptager Meres vid sidan af Love’s Labour’s
Lost ett annat stycke, som han kallar Love’s Labour’s Wonne.
Att det förra stycket med den helt igenom allitererande titeln
är det äldre af de två, är utan vidare klart; likaså att det senare
är ett lustspel, som fått sin titel med anledning af den fram*
gång, det förra haft, och som troligen skrifvits omedelbart efteråt.
Men hvad afses med Love’s Labour’s Wonne? Ingen allusion
på något dylikt drama förekommer i litteraturen, det inregi*
strerades aldrig hos boktryckargillet, utkom aldrig i någon kvart*
upplaga och intogs icke i folion. Att ett stycke af Shakspere
spårlöst skulle hafva försvunnit, är ytterst osannolikt, och det
enda rimliga är väl därför, att Love’s Labour’s Wonne varit ett
lustspel, som sedermera blifvit bekant under ett annat namn.
Dylika dubbeltitlar voro på Shakspere’s tid mycket vanliga, och
de flesta af hans stycken hade sådana, icke blott Trettondags*
afton eller Hvad Ni vill, utan också Köpmannen i Venedig
eller Juden i Venedig, Muntra Fruarna eller Sir John Falstaff,
Henrik IV eller Hotspur, Henrik V eller Agincourt, Mycket
— 58 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
