Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det första året vid Lord kammarherrens trupp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Shakspere*dramernas absoluta kronologi. En mängd faktorer
hafva här spelat in, och en skald som Swinburne har utan tvifvel
haft rätt att göra sig lustig öfver den kritiska metod, enligt
hvilken man ej behöfver hufvud för att förstå skaldens dikter,
utan kan nöja sig med fingrar och tår, enär det blott kommer
an på att räkna stafvelser. Men å den andra sidan är det obe*
stridligt, att versen i Shakspere’s senare dramer har en annan
klang och en annan rytm än i hans äldre, och i detta fall är
det nog att lita till sitt öra, utan att taga hänsyn till det större
eller mindre procenttalet. Vissa partier i All’s well erinra otvif*
velaktigt om den Shakspere’ska versen på 1600*talet, men också
endast vissa partier. Skall man fästa sig vid rimmens procent*
tal, har All’s well ett bland de högre — 280 rimmade verser
mot 1,234 orimmade — och står således tämligen nära Förvil*
lelser, som har resp. 380 och 1,150. Och därtill kommer, att
det bref, som Helena skickar till grefvinnan är affattadt i sonett*
form — ett tämligen säkert indicium på, att stycket affattats kort
efter sonettperioden. De kvinnliga verssluten tyda häller icke
på någon sen tid, ty de stycken, som här stå hvarandra när*
mast, äro Två ungherrar från Verona (203), Som Ni behagar (211),
All’s well (223), 2 Henrik VI (255) och Så tuktas en argbigga
(260). S. k. light endings förekomma sporadiskt äfven i äldre
dramer — t. ex. 7 i Köpmannen och 6 i Romeo och Juliet — men
börja egentligen i någon större utsträckning först med Macbeth;
All’s well har visserligen 11, men detta bevisar föga. Lämnar man
emellertid denna fingerräkning därhän, så kan ej nekas, att versen
i vissa partier tyder på en tidig period, i andra på en sen. En
mängd forskare hafva därför också kommit till det resultatet, att
stycket hör till Shakspere’s äldre, men att skalden någon gång
på 1600*talet omarbetat det. Frågan är då, huru man bör före*
ställa sig en dylik omarbetning, och en viss ledning har man där*
vid i kvartupplagorna af Romeo och Juliet samt Kärt besvär för*
gäfves. Båda hade, såsom vi sett, af skalden förkortats för repre*
sentationen på folkteatern, som ej fick räcka längre än två timmar,
och omarbetningen hade skett på det enkla sättet, att Shakspere
strukit öfver den ursprungliga texten samt i marginalen tillskrif*
vit den förkortade. Antagligen har det här gått till på samma
sätt, och för denna mening talar ett faktum. Den enda text, vi
hafva af All’s well, är folions, och alla utgifvare äro på grund af de
många korruptionerna ense därom, att manuskriptet måste hafva
— 60 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
