Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det första året vid Lord kammarherrens trupp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och lade bort sitt värn mot solens strålar,
Har luften mördat hennes kinders rosor
Och nupit liljorna från hennes hy:
Nu har hon blifvit lika brun som jag.
Emellertid har Silvia beslutat sig för att rymma, en ädel rid»
dare, Eglamour, hjälper henne, men båda tillfångatagas i Man»
tuaskogen af röfvarbandet. Härtigen och Proteus hafva dock
ilat efter och Proteus befriar henne. Då han i samband där»
med gör henne sin kärleksförklaring, får Valentin, som stått dold
bakom träden, höra denna, och nu får han vännens svek klart
för sig. Efter detta utvecklar sig handlingen med en svindlande
fart. Proteus står höljd af blygsel, den ädle Valentin går så
långt i sin vänskap, att han åt förrädaren vill afstå sin brud,
men Julia ger sig tillkänna, Proteus glömmer i ett nu Silvia för
den återvunna Julia, härtigen kommer till och ger Silvia och
Valentin sin förlåtelse, de ädla röfvare, hvilkas höfding Valen»
tin varit, benådas, och det hela slutar med ett dubbelbröllop.
En hastigare och händelserikare afslutning kan man således ej
gärna tänka sig.
Med all sannolikhet är dramat en kontamination af tvänne
äldre skådespel, som icke längre finnas kvar. Om det ena af
dem, Felix and Philiomena, veta vi blott, att det af drottningens
trupp 1585 uppförts vid hofvet, men titeln sätter oss i stånd att
rekonstruera innehållet. Detta är nämligen lånadt från en epi»
sod i Montemajors världsberömda roman Diana, som först 1598
trycktes på engelska. Men ehuru Shakspere med all sannolikhet
fått väckelsen till sitt drama från Felix and Philiomena, är det
dock troligt, att han därjämte i manuskript läst romanöfver»
sättningen, som redan 1583 var färdig, ty strax därefter begag»
nåde han i Midsommarnattsdrömmen en annan episod. Inne»
hållet är i korthet följande. Felismena berättar där själf, att
Felix genom hennes kammarjungfru Rosina uppvaktat henne med
ett kärleksbref, men ehuru Felismena brann af begär att få läsa
det, började hon dock banna flickan för det att hon mottagit
det. Men knapt hade denna aflägsnat sig med brefvet, förrän
Felismena, som älskade Felix, började att grubbla öfver, huru
hon skulle få brefvet tillbaka. Hon blygdes att begära det af
Rosina, som dock genomskådat henne, men då denna kom till»
baka för att hjälpa henne vid klädseln, låtsades hon tappa bref»
vet, och Felismena spelade då öfverraskad, sade sig tro, att det
— 72 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
