Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De första mästerverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
se, befogad, ty sannolikt har traditionen uppkommit genom ett
missförstånd af ett ställe i Dantes Purgatorio, där skalden före*
brår den tyske konung Albrecht, att han lämnat Italien åt dess
öde. Kom — utropar han — »och skåda Montecchi och Cap*
pelletti, Monaldi och Filipeschi, de förra redan böjda af olyckan,
de andra fulla af fruktan». En familj Montecchi omtalas ofta i
Veronas medeltidsannaler och deltog ifrigt i partikampen, men
dess motståndare voro grefvarna af San Bonifazio. Någon släkt
Cappelletti omtalas däremot icke i veronesiska medeltidshand*
lingar, men väl voro invånarne i Cremona delade i två partier,
af hvilka det ena kallades Cappelletti, det andra Barbarasi. För
Dantes tid voro dessa partibeteckningar ännu lefvande, men se*
dermera började »tolkningarna». En Dante*kommentator från
slutet af 1300*talet gjorde både Montecchi och Cappelletti till
cremonesare, en annan från samma tid gjorde dem till verone*
sare, ehuru han låter dem tillsammans strida mot grefvarne af
San Bonifazio, och först med da Porto kommo de att stå som
hvarandras motståndare.
För amerikanska turister och deras vederlikar förevisas f. n.
i Verona det hus, där Juliet skulle hafva bott. Gatan — strax
bredvid Piazza d’Erbe — heter Via Capello, och förmodligen
har detta namn varit anledningen till lokaliseringen. Huset, som
är ganska ruskigt, har på vanligt italienskt manér försetts med
en inskrift: Queste furono le case dei Capuletti d’onde usci la
Giulietta per cui tanto piansero i cuori gentili. Ehuru jag ej
därom gjort några rechercher, är jag dock tämligen viss på, att
huset ej döpts med sitt nuvarande namn förr än på 1800*talet,
då turister började fråga efter det — inskriftens »Capuletti» stam*
mar i hvarje fall från Shakspere. För öfrigt har Verona också
att bjuda på Juliets graf — en antik sarkofag, som troligen till
det förra århundradets början eller midt gjort tjänst såsom vatten*
ho, men nu är vackert dekorerad af guirlander med visitkort —
mest från Chicago, så vidt jag minnes. Här är dock traditio*
nen jämförelsevis gammal, ty en veronesisk historieskrifvare från
1590*talet berättar, att han många gånger sett de älskandes graf,
som då begagnades såsom en vattenho vid brunnen i S. Fran*
ciscus’ barnhus, och hans onkel hade visat honom den plats i
väggen, från hvilken, »såsom han försäkrade mig, han hade hört,
att sarkofagen med ben och aska för många år sedan tagits ut».
Men vi återvända till da Portos novell. Måhända var värk*
6. Schück, Shakspere och hans tid, II. 81 ■
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
