Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De första mästerverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mellan den sista april och den första maj — Simrock öfversätter
också A Midsummernight’s Dream med Walpurgisnachtstraum.
Men att häxsabbaten icke har något att skaffa med Shakspere’s
graciösa älflek, synes mig ganska uppenbart, och midsommar*
natten var i England en älfvornas tid. Endast då kunde man
se och samla in de eljes osynliga ormbunksfröna, som ägde för*
mågan att göra innehafvaren osynlig; men insamlandet var icke
lätt. Bäraren förföljdes af andar, som ryckte honom i öronen,
slog af honom hatten och vanligen beröfvade honom hans skatt.
Äfven på midsommarnatten tändes liksom vid valborgsmässan
stora eldar, vid hvilka åtskilliga lekar utfördes, och för älskande
var denna natt särskildt viktig, ty om man då utförde vissa cere*
monier, kunde man få skåda sin tillkommande äkta hälft. Vid
midnatten plägade man också gräfva efter »grodbladskol», ty om
den unga flickan under natten lade ett kolstycke, som påträffats
under ett grodblad, under sin hufvudkudde skulle hon drömma
om sin blifvande brudgum. Dessa och liknande bruk hade också
skapat uttrycket »midsummer*madness»; då Malvolio i Tretton*
dagsafton bär sig åt som tokigast, anmärker Olivia, att det var
»en sannskyldig midsommargalenskap». Den folkloristiska bak*
grunden till dramat passar således vida bättre till midsommar*
natten än till Walpurgis. Och anledningen till styckets namn
är också med all sannolikhet, såsom redan Malone antog, den*
samma, som gjorde, att Shakspere döpte ett annat drama till
Trettondagsafton, eller att stycket skrifvits för att uppföras vid
en fest på midsommaraftonen.
Men därmed hafva vi tyvärr ej kommit hufvudfrågan mycket
närmare: för hvilket bröllop skrefs detta festspel? Svaren hafva
varit många, men knapt riktiga, och de flesta utgå från den sä*
kert falska föreställningen, att brudgummen eller bruden på ett
eller annat sätt måste hafva stått Shakspere nära. Men han var
icke någon förnäm skald i modern mening, som endast skref för
sina personliga vänner, utan en stackars skådespelare, som var
glad att få en beställning för den trupp, han tillhörde, och han
kan hafva varit fullkomligt obekant med det höga herrskapet.
För Essex’ bröllop kan stycket ej hafva skrifvits, ty detta stod
redan 1590, firades i hemlighet och mot drottningens vilja. Det*
samma gäller Southampton’s bröllop. Äfven detta firades i hem*
lighet, mot drottningens önskan, och för öfrigt för sent (1598 —
samma är som Meres’ arbete trycktes). En tredje gissning har
7 Schück, Shakspere och hans tid, II.
97 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
