Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De första mästerverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I den engelska folktron, liksom i all annan folktro, voro älf*
vorna icke några poetiska, välvilliga väsen, utan snarare motsat*
sen. Såsom Reginald Scot berättar i sitt lärda arbete, Disco*
verie of Witchcraft (1584), plägade man skrämma barnen med
Puck, Robin Goodfellow, Hobgoblin och andra dylika tomtar,
och liksom för vår hustomte satte man äfven åt Robin Good*
fellow ut en mjölkskål, på det att han icke skulle ställa till nå*
got ofog om natten; gjorde man ej det, så var han ej god att
råka ut för. Men i dessa sägner, som Shakspere i sin barndom
hörde om den ryktbare Robin, var det eh egenskap, som be*
rättades om honom och som säkerligen gjorde båda till vänner:
Robin var en oförbätterlig tjufpojke; han ledde den resande på
villovägar, nöp pigorna i sömnen, då de icke sopat golfvet rent,
dansade på de gröna ängarna och hade., för sig tusentals »merry
pranks». Och detta var något, som den unge Shakspere helt
visst lifligt senterade.
När han blifvit äldre och kommit till London, gjorde han be*
kantskap med en annan liknande värld. I den franska medeltida
lay*diktningen spela som bekant féerna en framstående roll. Ur*
sprungligen voro väl ej häller de några välvilliga väsen, men de
hade tidigt tagits om hand af diktkonsten, och redan i 1100*
talets lays omstrålas de därför af poesiens hela charme. Men de
voro inga tumshöga tomtar såsom Puck, utan väsen af mänsklig
gestalt såsom antikens nymfer och dryader, och ofta blir ju en
riddare förmäld med en fé. Denna févärld var känd inom den
engelska dikten redan under medeltiden, och den kan ej häller
hafva varit obekant för Shakspere.
Det nya hos honom är, att han förenar dessa båda världar,
lay*diktningens féer och den engelska folktrons älfvor. Konstitu*
tionen för detta rike lånas från féernas land. Älfvorna bilda hos
honom ett folk för sig, under det att de förut utgjort blott en
anarkisk hop af »makter», och i spetsen för detta folk stå, all*
deles såsom hos féerna, en konung och en drottning, betjänade
af hoffolket Ärtblomma, Spindelväf m. fi. Från folktron hafva
de bibehållit sin miniatyrgestalt, och själfva äro älfvorna oför*
argliga och snälla små sagoväsen, som älska att dansa, att hänga
i blommornas kalkar, att såsom smycken samla daggdroppar,
och endast Puck — såsom Shakspere föredrar att kalla Robin
Goodfellow — har bibehållit sin älfnatur, ehuru af denna blott
den glada och i grunden oförargliga tjufpojken stannat kvar.
— 101 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
