Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De första mästerverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Härskaren öfver detta af Shakspere nyskapade rike heter Oberon.
Namnet har lånats från en fransk roman, Huon de Bordeaux,
som omkring 1540 öfversatts till engelska och som tyckes hafva
varit ganska populär. 1593 gafs på Rose»teatern ett på denna
roman grundadt stycke, som Henslowe med sin excentriska orto»
grafi kallar »Hewen of burdokes», och redan i Greene’s omkring
1590 skrifna drama, James IV, uppträder Oberon såsom konung
öfver »the fairies». Men dessa dikter hafva icke kunnat inspirera
Shakspere till Midsommarnattsdrömmen. Oberon i den franska
riddarromanen är son till »the lady of the secret isle» och -—
Julius Cæsar. Vid sin födelse hade han fått mottaga många dyr*
bara gåfvor, men en illvillig fé, som ej blifvit bjuden till barns»
ölet, hade förtrollat honom, så att han, sedan han blifvit tre år
gammal, ej längre växte, utan ständigt behöll ett treårigt barns
gestalt. Då Huon kommer till honom, skänker Oberon bl. a.
ett elfenbenshorn till riddaren; så snart han blåser i detta, skall
Oberon komma honom till hjälp med hundra tusen man. Så
sker äfven, och i det följande uppträder Oberon såsom en myc»
ket krigisk konung, hvars dvärggestalt är en egendomlighet för
honom, ej tillika för hans undersåtar. Det enda, Shakspere kun»
nat få från romanen, var således Oberons namn, hans dvärggestalt
och hans förhållande till orienten, ty i Huon de Bordeaux ligger
Oberons rike i närheten af Bagdad. Ännu mindre intryck har
han kunnat taga af Greene’s James IV. I styckets början upp»
träder Oberon, »the king of fairies», åtföljd af »antics» (fantastiska,
burleska väsen), som dansa kring en graf, i hvilken en misantro»
pisk skotte, Bohun, tagit plats. Oberon är äfven här en pygmé,
ej större än »klöfverkung», han kan trolla fast Bohuns svärd i
slidan, men de blifva till sist vänner, emedan båda »hata värl»
den» — ett karaktäristiskt drag för den förshakspereska févärl»
dens människofientlighet.
Drottningen i Shakspere’s »fairyland» heter Titania, och det
namnet är i denna användning hans egen uppfinning. Ännu då
han skref Romeo och Juliet, kände han det icke, ty den fédrott»
ning, han där talar om, kallas Mab,1 och den karaktäristik, han
ger af henne, är densamma, som han i Midsommarnattsdrömmen
ger af Puck. Namnet Titania lånade han från en vers hos sin
älsklingsförfattare Ovidius — »dumque ibi perluitur solita Ti»
1 Namnet lär vara walesiskt och uppgifves icke förekomma i litteraturen
före Shakspere.
— 102 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
