Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Richard II och King John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Genom sin moder stammade Faulconbridge från engelsk gentry,
och hans fader var den enligt den — visserligen oriktiga — en»
gelska traditionen mest folklige af Englands monarker. Själf är
Faulconbridge ridderligt tapper, men framför allt en folkets son.
I hans karaktär äro för första gången hos Shakspere patetiska
och komiska element blandade med hvarandra, och detta är onek*
ligen ett betydande uppslag, uppslaget till den realistiska karak*
täristik, som sedan blef Shakspere’s styrka — närmast till Hot*
spur och prins Harry, för hvilka Faulconbridge utgör en för*
studie. Väckelsen hade Shakspere antagligen fått från Greene,
särskildt från dennes Pinnar of Wakefield, där just en dylik figur,
den tappre byherden, är hjälten. I sina chronicle*plays hade han
hittills, då han öfverhufvud följt mönster, blott haft Marlowe
till förebild, i någon mån universitetsdramat, och undantager
man Jack Cade*episoden, hade inga komiska scener förekommit
i dessa. Greene’s historiska stycken äro däremot komedier, och
då Shakspere efter King John åter började skrifva chronicle*plays,
tog han upp äfven denna teknik. Hans Henrik IV, t. o. m. hans
Henrik V, äro snarast lustspel på historisk grund, och i detta fall
hafva Greene’s stycken nog icke varit utan betydelse för honom.
Men innan vi öfvergå till dessa historiska stycken, återstår
ännu ett ungdomsdrama, som antagligen ligger mellan King John
och Henrik IV, nämligen Köpmannen i Venedig.
— 134 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
