Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köpmannen i Venedig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÖPMANNEN I VENEDIG.
I juli 1598 lät bokförläggaren James Roberts inregistrera detta
stycke i bokgillets register, men tryckningstillståndet medgafs
endast under förutsättning, att lord kammarherren icke lade
sig däremot. Detta måtte han emellertid hafva gjort, ty boken
kom då icke ut. Stycket är således äldre än sommaren 1598,
men den omständigheten, att truppen förbjöd tryckningen — eller
lät Roberts inregistrera dramat för att hindra en eventuell upp*
laga — tyder på, att det var tämligen nytt. För min del är jag
därför närmast böjd att datera det till slutet af 1596 eller bör*
jan af 1597.
Öfriga yttre dateringsgrunder äro enligt min mening värdelösa.
Men betraktar man den olika behandlingen af vissa motiv, är
det tydligt, att Köpmannen i Venedig är senare än Två ung*
herrar från Verona, och den rikare förekomsten af olikartade
karaktärer, framför allt den mästerliga teckningen af styckets kvinn*
liga hjälte, Portia, tyder på en större mognad hos skalden än
den, som kommit fram i de stycken, vi hittills behandlat.
Liksom Richard II och King John är stycket ganska säkert en
bearbetning af ett äldre drama. Men tyvärr finnes detta ej kvar,
och vi kunna således ej anställa någon jämförelse såsom vid
the Taming of the shrew och King John, hvilkas original finnas
kvar. Omarbetningen i dessa bägge fall hade varit ganska olika.
I King John hade Shakspere troget följt handlingens gång i före*
bilden, men däremot knappast lånat en enda replik, utan skrifvit
om det hela. I the Shrew hade han däremot radikalt omarbetat
det ena partiet, men på andra ställen nästan verbalt följt före*
bilden. Hvad Köpmannen beträffar, förefaller han snarast hafva
förfarit på det senare sättet, ty ett stort parti i dramat — epi*
soden med Bassanios val mellan de tre kistorna skiljer sig
till språk och karaktär ganska skarpt från det öfriga.
Om vi då vända oss till Shakspere’s källor, finna vi först en
ballad, Gernutus the Jew, hvars tryckår man dock tyvärr icke
— 135 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
