Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köpmannen i Venedig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tecknad i nästan öfvermänskliga proportioner; liksom Volpone
i Ben Jonson’s komedi — som också är starkt influerad af Mar*
löwe — är han fyld af hänförelse för guldets poesi, och den
dominerande passionen hos honom är hans lidelse att härska.
Shylock är en vida mera jordbunden, men också mera realistisk
typ. Han är en ockrare, under det att Barabas är en köpman
med vida och stora synpunkter, och han är löjligt girig, under
det att Barabas ser allting i stort. Shylock är trångbröstadt or*
todox, under det att Barabas snarast är en fanatisk kristendoms*
hatare utan någon särskild tro på Moselagen. Båda äro våld*
samt hämdgiriga, men Shylock af det lumpna motivet, att han
i sin ockerrörelse skadats af den ädle Antonio. Denna starkare
realism har gjort, att man i Shylock velat se en naturtrogen och
på personliga studier gjord teckning af den judiska rasen. Det
motskäl, som förut plägade anföras, håller nu ej längre streck.
Man anmärkte, att judarna ända från Edward I:s tid till
Cromwell’s voro förbjudna att bo i England. Men lag är ett, tillämp*
ning af lag ett annat. I en ströskrift från början af 1600*talet
nämnes, att en massa af judar bodde i landet; flera hafva
också i offentliga handlingar påvisats, bland dem den nyss om*
talade Rodrigo Lopez. Men å den andra sidan torde man hafva
öfverdrifvit detta faktum. Någon »Ghetto» fanns icke i London,
och man har icke visat, att de enskilda judar, som uppehöllo
sig i England, haft någon betydelse för köpmanslifvet; de mest
bekanta voro i hvarje fall läkare. Att Shakspere varit i tillfälle
att göra några särskilda rasstudier, torde således kunna betviflas.
Så vidt jag vågar döma, vittnar häller icke karaktärsteckningen om
några dylika — äfven om man frånser svårigheten att med hänsyn
till de oerhörda olikheter, som finnas mellan individer af samma
ras eller samma folk, få fram en gemensam »nationalkaraktär».
För medeltidens uppfattning voro jude och ockrare ungefär syno*
nyma begrepp, och hvad Shakspere här skildrat är, liksom hos Ser
Giovanni, framför allt ockraren. Den specifikt judiska tillsatsen
besticker sig till Shylock’s ortodoxi och hans hämdlystnad.
Men dessa båda egenskaper voro just de, som under hela me*
deltiden, i noveller, predikningar o. s. v., tillades judarne, och
att dessa drag också förekomma hos Shakspere behöfver således
ej bero på någon personlig observation; de återfinnas ju ock i
Il Pecorone. Men ett annat drag, som däremot icke kommer
fram i medeltidens antisemitiska litteratur, men som faktiskt ut*
— 141 —
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
