Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prins Harry och Falstaff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skrifvit- Egendomligt nog hette för öfrigt lady Percy icke Käte,
utan Elisabeth och kallas hos Holinshed Eleanor, men Shak*
spere tyckes, såsom redan Steevens påpekat, hafva haft en sär*
skild smak för namnet Käte.
Hvad beträffar prinsens vilda ungdomslif och hans brytning
med fadern, omtalas dessa fakta visserligen af Holinshed, ehuru
i korthet, men de förläggas, såsom det synes, till tiden efter
slaget vid Shrewsbury. Likaså omtalas på några rader hos Ho*
linshed, att prinsen en gång slagit lord öfverdomaren, då denne
låtit fängsla en af prinsens sällskapsbröder; och han tillägger,
att den orädde domaren då häktat prinsen själf. Denna historia,
vare sig nu den är sann eller icke, var tydligen den episod i
Henrik V:s historia, som folkfantasien särskildt fäst sig vid, och
denna, liksom prinsens vilda lif, utgör också hufvudinnehållet i
förra delen af Famous victories. Där skildras, huru prinsen slår
domaren en örfil och sedan häktas, därefter, huru den unge
konungen tackar den redlige mannen för hans mod och rättvisa
samt nämner honom till protektor öfver England, medan konungen
är borta på det franska fälttåget. Denna historia, som ju var
ett slags exempelmoralitet i samma stil som Cambyses och Promos
and Cassandra (I, s. 74), var, som det förefaller, den mest po*
pulära episoden i Henriks historia. Men med riktig takt tog
Shakspere endast upp den delvis. Själfva öfverfallet, som då
det ses, onekligen måste värka rått, framstälde han aldrig på
scenen, utan lät det blott berättas, men lade i stället hufvudvik*
ten på den scen, där Henrik tackar den gamle, rättfärdige doma*
ren. En annan episod, som Shakspere lånat från det äldre dra*
mat, är landsvägsröfveriet. Men under det att detta i originalet
är ett värkligt röfveri, som låter prinsen framstå i en föga till*
talande dager, förvandlar Shakspere det till ett skämt med Fal*
staff. För öfrigt har han från det äldre dramat lånat vida mindre
än man kunnat vänta. Det rucklande sällskap, som där omgifver
prinsen, består visserligen af förfallna subjekt, men dessa äro alls
icke några roliga och kvicka karlar. Sir John Oldcastle har endast
några få repliker, som äro fullkomligt alldagliga, och prinsens
egentliga stallbröder äro Tom och Ned. Af detta obetydliga uppslag
- om man ens kan kalla det så har Shakspere skapat det odöd*
liga kotteri, hvars medelpunkt är »sir John för hela världen.»
Då Shakspere skref den första delen af Henrik IV, tänkte han
förmodligen icke på någon andra del. Stycket var i själfva vär*
— 159 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
