Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prins Harry och Falstaff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till värden på Boar’s Head. I den andra delen är hon däremot
sedan länge enka och gör sig förhoppningar om att blifva sir
Johns lady. Men äfven andra burleska figurer komma till.
Utom Poins, Peto och Bardolphe, som funnits i första delen,
uppträder nu också Pistol, hvars specialitet är att röra sig
med de mest bombastiska teaterfraser och som tyckes hafva
varit den populäraste af Falstaffianerna att döma dels däraf att
han återkommer både i Muntra Fruarna och i Henrik V, dels
däraf att han särskildt nämnes å titelbladen till alla tre pjeserna.
Men Shakspere måtte dock själf hafva känt, att sällskapet i viss
mån var förbrukadt, och han lade därför till två nya figurer
af en öfverlägsen komik: fredsdomaren Simpel (Shallow) och
dennes kollega Tyst (Silent), båda lånade blott från det värk*
liga lifvet, liksom madam Rapp, Dortha Slitlakan och Pistol.
Shakspere’s källor voro desamma som vid den första delen,
d. v. s. Holinshed’s krönika och Famous victories. Den senare
har dock narrat honom till ett ödesdigert misstag. Då prinsens
rucklande sällskap får höra, att den gamle kungen aflidit, hop*
pas de naturligtvis på belöningar, och Ned försäkrar, att det är
han, som nu skall bli lord öfverdomare. Men då de ställa sig
i den unge konungens väg, afvisar han dem barskt och ber dem
att förbättra sina seder. Själf vill han hädanefter undvika deras
sällskap och förvisar dem på tio mils afstånd från hofvet. Bättra
de sig då, lofvar han att hjälpa dem; om icke, må de aldrig
hoppas på någon ynnest från honom.
Denna scen var nog en bland dem, som kraftigast inpräglat
sig i folktraditionen, och Shakspere ansåg sig därför förmodligen
icke kunna stryka den. Den gaf honom också uppslaget till
ett par scener, som ur många synpunkter höra till hans bästa.
Då underrättelsen om den gamle kungens död kommer, befinner
sig Falstaff hos fredsdomaren Simpel, och hela sällskapet får nu
klart för sig, att Falstaff är den store mannen i England. Sir
John ropar storsinnadt till Simpel: »välj hvad ämbete du vill i
landet; det är ditt», och för att kunna uppträda mera storslaget
passar han på att vigilera tusen pund af den öfverlycklige freds*
domaren. Hela sällskapet reser sedan hals öfver hufvud till Lon*
don och ställer sig där i konungens väg, när denne skall be*
gifva sig till kröningen i Westminster Abbey. Pösande och ånge*
lägen att visa sitt inflytande närmar sig Falstaff konungen på
sitt obesvärade och påflugna sätt. Men utan att kännas vid ho*
11. Schück, Shakspere och hans tid, II.
161 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
