Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De stora lustspelen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
erbjuda Hero sin hand, sedan han ej lyckats förföra henne, är
i enlighet med det elisabethska dramats mera moraliska karaktär,
och att han låter en munk hitta på planen att utsprida ryktet
om Heros död för att sedan reda upp det hela, var troligtvis
en reminiscens från Romeo och Juliet. Afslutningen hos Shak*
spere är i hvarje fall en afgjord förbättring af novellen. Djupt
beslöjad gifter sig Hero där med Claudio, men genast efter vig*
seln låter hon slöjan falla och Claudio igenkänner då sin forna
brud.
Det kan således ej lida något tvifvel, att Bandellos novell, åt*
minstone indirekte, varit dramats källa. Men direkte kunde det
ju tänkas, att förebilden varit ett äldre drama, som innehållit
både den komiska och den allvarliga handlingen, och ett dylikt
drama har också påpekats. Det finnes nämligen ett stycke af
den sydtyske, 1605 aflidne författaren Jacob Ayrer, Die schöne
Phoenicia, som enligt någras mening skulle hänvisa till en engelsk
förebild. Men detta är ganska säkert oriktigt. Ayrers stycke
är helt enkelt, såsom äfven medgifves, en dramatisering af Belle*
forests novell — hvilket framgår redan af personernas namn —
och i dramat finnes visserligen en komisk bihandling inväfd,
men denna har ingen likhet med Shakspere’s, och ingen anled*
ning finnes att antaga, att Ayrer lånat den från något äldre drama,
som också varit Shakspere’s förebild. Gerondo har i det tyska
stycket en dum betjänt, »Jahn, der Kurtzweiler», som är förälskad
i kammarjungfrun Anna Maria, och Gerondo förmår henne att
utsätta ett möte för Jahn. När denne sedan kommer, häller
Gerondo ett ämbar kallt vatten öfver honom, och detta afsvalkar
hans passion. Denna scen gör ett bra starkt intryck af att vara
uppfunnen i Tyskland, och dess likhet med Beatrice*episoden
i Mycket väsen för ingenting är jag åtminstone ur stånd att upp*
täcka.
Ej häller tror jag, att Benedikt och Beatrice förekommit såsom
ett särskildt drama. Det skäl, som anförts för denna mening,
synes mig ytterligt svagt. Den 20 maj 1613 utbetalades från
hofvet en summa för fjorton skådespel, som uppförts af Shak*
spere’s trupp, och samma dag en annan summa för sex skåde*
spel, som samma trupp uppfört. Bland de förra förekommer
Much ado about nothing och bland de senare Benedict and
Betteris. Den bekante amerikanske Shakspere*filologen Furness
har däraf velat draga den slutsatsen, att Benedict and Betteris
— 198 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
