Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De stora lustspelen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på att dansa, och under den är jag född.» Det är den stjärnan,
som kastar sin glans öfver det kanske älskvärdaste par, som
Shakspere skildrat.
Shakspere hade en gång i sin ungdom försökt att teckna ett
dylikt par, Biron och Rosaline i Kärt besvär förgäfves. Men
ehuru han då icke kom längre än till utkastet, hade tanken på
dessa glada, goda, sarkastiska varelser tydligen legat och grott
hos honom under alla de mellanliggande åren, och nu, då han
stod på höjden af sin skaparkraft, vände han tillbaka till det
problem, som han under lärlingstiden ej kunnat lösa.
Kärt besvär förgäfves skrefs ungefär samtidigt med Förvillelser.
Samtidigt med att han sysselsatte sig med Mycket väsen för in*
genting, kom Shakspere -— troligen blott genom en yttre till*
fällighet — att ånyo upptaga det i Förvillelser behandlade tvil*
lingmotivet. Det skedde med dramat Trettondagsafton eller
Hvad ni vill, och anledningen var antagligen rent yttre: att han
fann motivet i samma novellsamling, som han begagnade för
Mycket väsen för ingenting.
Den äldsta underrättelse, man har om detta nya drama, är en
notis i juristen Manninghams dagbok, i hvilken han berättar om
en fest, som den 2 februari 1602 gafs i the Middle Temple:
»Vid vår fest hade vi ett skådespel, kalladt Trettondagsafton
eller Hvad ni vill, mycket lik Comedy of Errors eller Plautus’
Menechmi, men ändå mera lik det italienska stycket Inganni.
Det var en god idé att inbilla hofmästaren, att hans matmoder,
som var enka, hade förälskat sig i honom, och att förfalska ett
bref, som föreföll att komma från denna dam och hvari uppgafs,
hvad hon tyckte bäst om hos honom, och där det föreskrefs, huru
han skulle småle, vara klädd o. s. v. Och när han sedan hand*
lade härefter, tog man honom för galen.»
Notisen, som röjer, hvad samtiden särskildt fäste sig vid i
pjesen, ger oss också en tidsbestämning. Stycket, som af nam*
net att döma, först skrefs för att uppföras på en trettondags*
afton — tydligen vid hofvet — måste således hafva författats för
en representation den 5 januari 1602, 1601 eller 1600, ty äldre
kan det icke vara. Meres, som ej nämner det, kunde svårligen
hafva begått denna underlåtenhet, om ett så förträffligt Shak*
spere*drama existerat på hösten 1598, och en allusion på en
världskarta, som kom ut 1599, gör 1600 till dess tidigaste datum.
Nu spelade Shakspere’s trupp inför drottningen trettondagsafto*
- 202 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
