Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Julius Cæsar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en dylik eftergift sätter hela företaget på spel; men Brutus vill
det. Att hafva varit Brutus’ vän eller tjänare är t. o. m. hos hans
motståndare en rekommendation, och själf kan han i dödsminuten
med all rätt säga:
Det fröjdar mig, att ej i all min tid
Jag fann en enda, som ej var mig trogen.
Ett genomgående drag hos honom är en mild, musikalisk vek=
het. Inga blodiga dåd skola beteckna hans väg. Antonius må
lefva, och Cæsar skulle äfven hafva skonats, om det varit möj=
ligt att döda Cæsars planer utan att dräpa honom själf. Grubb*
lande anlagd, öfverväger han med moralistens ängslan hvarje
steg i lifvet; själf alltför renhjärtad att känna människohjärtats
uselhet lefver han bland sina böcker och sina tankar utan att
rätt fatta den värld, inom hvilken han rör sig. Ej en gång naU
ten före Philippi låter han studierna hvila. Hans rättrådighet
är höjd öfver hvarje tvifvel. Icke ens hans fiender vägra honom
detta erkännande.
Han var den bäste romarn bland dem alla.
Hvarenda sammansvuren, utom han,
Drefs till sitt dàd af ilskan emot Cæsar.
Han ensam gjorde det af ärlig mening
Och utaf kärlek till sitt fosterland.
Brutus var äfven starkt medveten om sina plikter i lifvet. Han
kände de fordringar, hans fräjdade namn, hans fosterland och
dess frihet stälde på honom.
Men då dramat börjar, står han ännu utanför politiken. Han
»fruktar» visserligen, att Cæsar skall blifva konung, men han är
icke betänkt på att hindra det. Då utsättes han för en frestare
i Cassius’ person. Så kommer pliktkollisionen. Den för poli=
tiken så föga danade idealisten får sig nu en uppgift förelagd:
att mörda sin välgörare. Han, hvilkens böjelser och naturell
endast lämpade honom för privatlifvets värld, finner sig stäld
gent emot plikten att mörda sin vän och välgörare. Denna
fordran är stridande mot Brutus’ hela skaplynne, och äfven Cas«
sius erkänner, att för en dylik gärning måste Brutus »arbetas
— 231 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
