Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hamlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hela hans stil blir en annan. Den klara, genomskinliga formen
i de äldre skådespelen försvinner, och Shakspere’s språk blir nu
dunkelt, ofta till den grad att det fortfarande trotsar hans kom*
mentatorers skarpsinne. Detta visar sig ej blott i satsfogningen,
där elliptiska och anakolutiska konstruktioner våldsamt samman*
pressa tanken, utan äfven i själfva ordförrådet. Shakspere får
nu ett väsentligen annat språk, han uppfinner nya ord, och,
framför allt, han ändrar de förefintligas betydelse. Det icke glos*
fattiga engelska språket var nämligen under dess dåvarande ut*
veckling ej nog rikt att äga uttryck för de i oändlighet skiftande
fina distinktioner, af hvilka den Shakspere’ska psykologien var i
behof, och följden blef, att skalden i flera begrepp måste inlägga
en intellektuell eller moralisk betydelse, som ofta sedermera un*
der tidernas lopp gått förlorad. Versen blir knagglig och utan
retoriskt behag, uppfyld af talrika enjambements, midtpauser och
hypermetriska stafvelser. Hela världsåskådningen förefaller hafva
blifvit en annan. I stället för det stilla vemodet i de senare lust*
spelen träder nu en oneklig bitterhet, en ökad smak för reflexion
och en reflexion, som hälst fördjupar sig i dödens och smärtans
mysterium. Det kan därför knapt bestridas, att dessa år beteckna
en kris i Shakspere’s lif, och på olika vägar har forskningen sökt
att lyfta den slöja, som döljer Shakspere’s själslif under dessa
brytningens år.
Brandes har velat finna orsaken i ett kärleksförhållande, om
hvilket sonetterna skulle vittna. Men som jag förut sökt visa,
beror denna förklaring på en misstolkning af Shakspere’s ung*
domliga modediktning, är kronologiskt omöjlig och hvilar för
öfrigt på hypoteser, som ej ens äro sannolika. Om Shakspere’s
bitterhet skulle hafva orsakats af en krossad tro på kvinnohjär*
tat, borde väl hans dikter efter denna tid hafva sysselsatt sig
med de erotiska problemen, men det anmärkningsvärda är, att
dessa nu totalt försvinna från hans intressesfär. I Hamlet, Mac*
beth, Lear, Timon, Coriolanus tangeras de ej ens. Othello be*
handlar ej en kvinnas trohetsbrott, utan en grundlös misstanke
mot en ädel och kysk kvinna, och äfven om man skulle betrakta
Antonius och Cleopatra blott såsom ett kärleksdrama, så skrefs
dock detta så sent som 1607, så att man svårligen häri kan se
någon reflex af händelser, som skulle hafva inträffat sex à sju
år förut.
Nästan ännu mindre tilltalande är en annan förklaring, äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
