Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hamlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om man ur kronologisk synpunkt ej kan invända något mot den.
1601 misslyckades det Essex’ska upproret, i hvilket Shakspere’s
beskyddare Southampton var inblandad, och Shakspere, som varit
varmt intresserad för Essex’ politik samt med tillgifvenheten band
fästad vid Southampton, skulle hafva tagit dessa tilldragelser så
djupt, att den stora krisen i hans lif häraf får sin förklaring.
Men för det första torde man kunna sätta ett stort frågetecken
vid frasen »Essex’ politik», ty om lorden än förfäktade en kraf*
tigare anslutning till de protestantiska makterna, var själfva »upp*
röret» dock endast den afdankade gunstlingens försök att hålla
sig kvar vid makten. Och icke ett enda bevis kan anföras, för
att Shakspere stått honom nära. I början af 1590*talet hade han
väl beskyddats af Essex’ vän Southampton, och sedermera hade
han i Henrik V inlagt en kortfattad hyllning åt gunstlingen, då
denne stod på höjden af sin makt. Men att han skulle hafva
stått honom så nära, att den lysande gunstlingens fall ändrat hela
hans syn på lifvet — det är dock blott en fantasi, som ej ens
kan hedras med titeln hypotes. Och därtill kommer, att med
undantag för Hamlet, skrefvos alla tragedierna efter James’ tron*
bestigning, då Southampton åter kommit i nådens solsken och
då Essex’ politik, för så vidt man kan tala om denna, faktiskt
segrat. Gissningen förklarar således icke, hvad som skall för*
klaras, och man vet ej ens, om Shakspere varit mera partipolitiskt
intresserad än hvarje annan engelsman.
Men äfven en tredje mening, som jag själf en tid hyllat, torde
vara oriktig: att krisen i Shakspere’s lif berott på en ny världs*
åskådning, med hvilken han denna tid gjort bekantskap. Denna
världsåskådning var den, som utvecklats af en bland senrenäs*
sansens snillrikaste tänkare, Giordano Bruno, som under åren
1583—1585 vistades i England. Att Shakspere någonsin studerat
hans skrifter, är väl föga sannolikt, men han kan hafva träffat
personer, som gjort det, äfven sådana, som mottagit personliga
intryck från den italienske filosofen, och i hvarje fall återfinnas
Giordano Brunos tankar i Shakspere’s vid denna tid skrifna skå*
despel. Den italienske tänkaren utgick i viss mening från den
antika atomismen, ehuruväl hans atomer ej egentligen förklarades
vara kroppsliga, utan sväfvade på gränsen mellan materia och lo*
giska begrepp. Emellertid bestå hela universum och alla däri
förekommande kroppar af dessa atomer, hvilka, i sig oförändrade,
med hvarandra ingå växlande förbindelser. Genom dessa för*
— 240 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
