Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tragediernas tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Holinshed’s Macbeth=biografi har i själfva värket gifvit Shak*
spere ganska litet, och såsom vanligt äro afvikelserna från origi*
nalet intressantast. Hos Shakspere skildras Macbeth såsom va*
sallen, som begår ett skändligt, förrädiskt mord på sin länsherre.
Men Holinshed framställer saken på ett helt annat sätt. Enligt
den gamle krönikeförfattaren voro konung Duncan och Macbeth
ungefär likaberättigade till tronen. Konung Malcolm hade efter*
lämnat två döttrar, och af dessa var den ena mor till Duncan
och den andra till Macbeth. När sedermera Duncan lät utropa
sin minderårige son till härtig af Cumberland och tronföljare,
skedde det Macbeth en orätt, ty enligt då gällande arfsföljd
kunde kronan ej tillfalla en minderårig, utan skulle öfvergå till
till den äldste af ätten d. v. s. Macbeth. För att häfda sin rätt
förband sig Macbeth då med några vänner, »af hvilka Banquo
var den förnämste och drap konungen vid Invernesse eller efter
hvad några påstå vid Botgosuane, det sjätte året af Duncans
regering». Mera berättas ej om Duncans död, och det är af
orden tydligt, att Holinshed menar, att han fallit i en öppen
drabbning, i hvilken äfven Banquo deltagit på Macbeths sida.
Om lady Macbeth säges blott, att hon hårdt ansatte sin man
att börja upproret, »emedan hon var mycket äregirig och brann
af ett osläckligt begär att bära drottningnamn». Men äfven
fortsättningen är ganska olika. Macbeth beskrifves såsom »en
tapper krigare, hvilken, om han ej af naturen varit något grym,
skulle hafva blifvit den värdigaste att styra ett rike». Under
de tio första åren af sin regering är han också en ypperlig härskare,
och först under de sju senare utvecklar han sig till en grym
tyrann. Ödessystrarnas spådom, att Banquos efterkommande
skulle härska i Skottland, lockade honom att mörda denne, men
sonen undkom, och nu började det att gå bakut för Macbeth.
Bland annat råkade han i tvist med den mäktige thanen Macduff,
men brydde sig icke om att döda honom, »emedan en viss häxa,
till hvilken han hade stor tillk, spått Macbeth, att han icke kunde
dödas af någon af kvinna född eller besegras förr än Bernane’s
skog kom till Dunsiane’s slott». Denna spådom gjorde honom
allt hänsynslösare och grymmare. Macduff flyr då till England,
där han förenar sig med Duncans son Malcolm — och från
Holinshed’s skildring af deras sammanträffande har Shakspere
lånat en af de få scener, som retarderar styckets i öfrigt så raska
— 300 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
