- Project Runeberg -  Shakspere och hans tid / Senare delen /
305

(1916) [MARC] [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tragediernas tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Macbeth: Nu har jag gjort det. — Hörde du ej något?

Lady M.: Blott ugglans skri och syrsorna som pipa. Har du ej talt?

Macbeth: När?

Lady M.: Nyss.

Macbeth: Då jag kom ned?

Lady M.: Ja.

Macbeth: Hör! Hvem är i andra kammaren?

Hur öfverlägset målar ej denna flämtande replikväxling den
skräckfylda situationen. Så börja bilderna från själfva mord*
scenen att dyka upp i Macbeths själ. En af de båda kammar*
tjänarne hade skrattat i sömnen, den andra hade skrikit »mord»
och vaknat. Men så hade de läst sina böner och åter somnat.
En hade bedt: Gud skydde oss. Jag — säger Macbeth — »var
ej i stånd att säga amen, jag, som så väl behöft välsignelse, men
detta amen satt fast i min strupe».

Mig tycktes, att en röst jag hörde ropa:
Sof icke mer! Macbeth lönnmördar sömnen,
Den helga sömnen, den oskyldiga,
Som löser upp bekymrens hårda knutar,
Hvar lefnadsdags välkomna död, det bad,
Som friskar upp en kropp, af mödan krossad,
Den balsam, som åt själens sår ger lisa,
Naturens egen ro

Och bästa rätten uppå lifvets bord.

Lady Macbeth: Hvad menar du?

Macbeth: Det skrek i hela huset:

»Sof icke mer!» Glamis har mördat sömnen,
Och därför skall ej Cawdor sofva mer,
Macbeth ej sofva mer.

En dylik fantasi har icke lady Macbeth. Hon har åter blifvit
sig själf och ber Macbeth tvätta blodet från händerna samt bära
in dolkarna i mordrummet för att lägga dem bredvid de sofvande
kammartjänarne. Men Macbeth vågar icke: »Jag räds att tänka,
hvad jag gjort — att se det än en gång, det vågar inte jag.» Så
hör man i nattens tystnad en knackning på slottsporten, och
Macbeth sjunker ihop af skräck. Men den mystiska knackningen
upprepas, och de skynda till sitt rum för att aftvå spåren af
nattens hemska dåd.

Den nästa scenen har af många ansetts vara en senare inter*
polation. Händelsen flyttas till portvaktarstugan, där en half*
drucken portvakt uppträder och yrvaken lyss till knackningarna.
Men stämningen brytes ej af detta afbrott. I mina ögon tjänar

20. Schück, Shakspere och hans tid. II. - 305 -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:37:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shakstid/2/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free