Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tragediernas tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
plan och komposition, endast obetydligt till karaktärerna och
egentligen blott till den språkliga retouchen. Hans konst får
således icke bedömas efter detta drama, och folions utgifvare
hade full rätt att icke upptaga stycket i den samlade upplagan
af Shakspere’s dramer, ehuru man å den andra sidan kan förstå,
huru en puffande tjuftryckare som Gosson med ett visst fog
kunde förse kvarteditionen med Shakspere’s så populära för*
fattarnamn.
Shakspere’s åtgörande vid Pericles var således närmast, hvad
man träffande kallat »a matter of business». Men icke dess
mindre har Pericles en viss, icke oviktig plats i Shakspere’s pro*
duktion. Stycket skrefs under en period, då han för öfrigt en*
däst författade olycksfylda tragedier. Men i Pericles — som
säkerligen härrör från 1607 — är andan redan densamma som i
Shakspere’s sista stycken med dessas egendomliga blandning af
tragedi och lustspel. Det är Cymbeline, Vintersagan och Stor*
men, Perdita och Imogen, som här förebådas, och måhända var
det sysslandet med Wilkins’ tarfliga skådespel, som gaf Shak*
spere uppslaget till den art af diktning, med hvilken han några
år därefter afslutade sin värksamhet.
Med all sannolikhet var detta drama icke det enda, som retou*
cherats af hans hand, och förmodligen öfverarbetade han också
andra stycken, som inlämnats till truppen. I företalet till Sej a*
nus, som spelades på Globe, berättar Ben Jonson, att den tryckta
upplagan ej återgaf stycket sådant, som det spelats, ty i detta
hade en »annan hand» haft del, och att denne andre varit Shak*
spere, är i hvarje fall ganska sannolikt, äfven om det ej är så
säkert, som man en tid förmodade. Ett annat stycke är det
redan 1596 tryckta Edward III, som har så stora stillikheter med
Shakspere’s säkra stycken, att äfven så betänksamma forskare som
Halliwell och Delius här antaga en af Shakspere värkstäld retou*
chering; för denna mening talar ock, att vi i dramat finna en
vers ur den 94:de sonetten (Lilies that fester smell far worse
than weeds).
Men för öfrigt kan man ej med större grad af sannolikhet
påvisa något drama, som Shakspere på detta sätt skulle hafva
öfverarbetat — med undantag för Timon af Athen, som liksom
Pericles intager en särställning bland hans arbeten.
Stycket trycktes först i folion och omtalas ingenstädes förut.
Men det är tvifvelaktigt, om Hemings och Condell från början
— 336 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
