Shakspere och hans tid / Senare delen / 400 (1916) Author: Henrik Schück Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Shaksperes sista år

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Och lika fri var han i sin moral. I sitt personliga lif var han
säkerligen icke någon »söndagsskolegosse», utan »en hederlig,
fri och öppen natur» — för att begagna Ben Jonson’s
karaktäristik. Lumpenheten bestraffar han hårdt, men den mänskliga
naturen vill han ej undertrycka, och t. o. m. syndare som
Falstaff hamna dock till sist i »Arthurs sköte».

Inskriften på Shakspere’s grafsten.

Någon lärd man var Shakspere icke, och det är ett bland de
besynnerligaste misstag, som dilettantismen i Amerika och
England gjort sig skyldig till, då man i hans dramer sett undervärk
af lärdom. En tid var det också mycket modernt att utgifva
böcker, i hvilka man förfäktade, att Shakspere i det eller det
afseendet röjde så djupa kunskaper, att han nödvändigtvis under
någon tid af sitt lif utöfvat det ifrågavarande yrket — han hade
varit läkare, jurist, typograf etc. Och i anslutning till denna
åsikt uppstod den sinnessvaga Bacon-teorien, enligt hvilken
Shakspere’s dramer icke författats af den obildade skådespelaren
Shakspere, utan af den store filosofen lord Bacon af Verulam. Att
spilla några allvarliga ord på dylik nonsens är alldeles
öfverflödigt och tjänar för öfrigt till ingenting, ty Bacon-teorien är en
tro, som icke kan vederläggas med skäl. Denna liksom
fantasierna om Shakspere’s underbara yrkeskunskaper beror helt
enkelt på en förblandning af lärdom och skarp observation. Ty
det är obestridligt, att Shakspere haft en sällspordt vaken
uppfattning samt en enastående förmåga att tillgodogöra sig de
lärdomar, det praktiska lifvet gaf. Kände vi hans personliga
umgänge, skulle vi säkerligen i hans dramer stöta på massor af
notiser och observationer, som stamma från skaldens och hans
vänners personliga samtal.

Hans för öfrigt så föga kända biografi ger oss, till sist, äfven
en inre utvecklingshistoria. Såsom en glad, lättsinnig yngling
träder oss Shakspere först till mötes. Af ungdomlig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>