Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Det primitiva religiösa tänkandet. Animism och preanimism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 J. STADLINQ
gjorda förlänades en själfständig själ, som fortsätter föremålets
tillvaro efter dess upplösning. Genom uppkomsten af föreställ-
ningen om människosjälen erhöllo alla föregående föreställningar
(den ursprungliga antropomorfismen och andetron) en högre be-
kräftelse, och hela den spiritualistiska naturfilosofien fördjupades
och utvidgades. Om hvarje föremål har en immanent “husbonde"
eller ande-själ i sig inneboende, så blir föreställningen om att
allt är besjäladt själfklar. Och om vidare hvarje föremåls syn-
liga del (kroppen) endast är en form, bakom hvilken döljer sig
en osynlig ande, så är hvarje föremål potentielt antropomorft
Intet föremål finnes, huru obetydligt det än må synas, som ej
kan blifva boning för den mäktigaste ande: man behöfver endast
förstå att upptäcka honom eller att sända honom in i det ena
eller andra föremålet. Huru mycket mera kan då icke männi-
skan själf blifva det yttre omhöljet eller bostad för andar. Om
goda andar taga sin bostad i henne, blir hon mäktig och lycklig;
men är det fientliga andar, blir hon utsatt för lidande och un-
dergång, m. a. o., alla företeelser inom och utom människan för-
orsakas af andar.
Med själens upptäckande infördes äfven ett egendomligt my-
stiskt element både i den primitiva världsåskådningen och i hela
mänsklighetens själslif, i det att hela den omgifvande naturen,
människan själf inbegripen, förlorade’sin själfständiga objektiva
tillvaro och underkastades sin “husbondes", själens, välde: endast
själen har objektiv själfständig tillvaro — känner, tänker och handlar
efter behag. Och på grund af denna själslära uppställde t. ex. romar-
ne och peruanerna bilder i sina hem af sina egna själar eller reste
statyer åt härskarnas själar (genier) och bragte dem offer och böner
såsom åt värkliga gudar. Men till ersättning för sin frihet, som
offrades åt de allrådande medfödda andesjälarna, uppgick männi-
skan själf med sin andesjäl i den allmänna andemassan och där-
till erhöll tillträde till gemenskap med hela den omgifvande oänd-
liga andevärlden. Bland denna, till den yttre världen hörande
otaliga mängd af andar funnos mot människan välvilliga och
mäktiga skyddsandar: andar, hvilka utvalde henne till föremål för
sin välvilja och omvårdnad, och andar, som hon genom särskilda
medel kunde göra sig underdåniga och använda i sin tjenst.
Upptäckten af själar bidrog slutligen till att betydligt utvidga de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
