Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Shamanistisk poesi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132 J. STADLING
Älven här framträder sångens och poesiens intima samband
med shaman-inspirationen.1 Härom vittna bl. a. följande af Sje-
rashevski återgifna jakutska aforismer, som han hört af jakuter-
nas egen mun:
“En flicka kan lika litet låtit bli att sjunga, som shamanen att
shamanera. Shamanen betalar för sin förmåga med hälsan, vi sång-
are för vår med lyckan". .............
“En god sångare har alltid sång i sin själ. Han behofver blott
öppna munnen, och genast flyger den, oöfvervinligt, ut i världen!
Om man icke sjunger, förvirras tankarna, pressas bröstet samman . . .
En god sångare sjunger äfven ensam. Därför lyckas sällan något
annat för honom, och han blir olycklig". "Sången dödar, och sången
ger lif", yttrade en jakut till författaren.
I sägner om stora sångare berättas, att när de sjöngo, fingo
kvinnorna hysteriska anfall, och “männen blefvo som små barn“.
Om en stor sångare berättas, att man betalade honom för att
han ej skulle sjunga, ty vid hans sång miste människor förstån-
det eller dogo. I sagorna förekomma helt naturligt groft realis-
tiska skildringar, men äfven vackra sådana.
Ur sagan om “Den hvite ynglingen" återgifva vi efter en
rysk öfversättning följande prof på jakutsk berättarekonst. I be-
rättelsen skildras på följande sätt uppenbarelsen af en under-
skön fé, som beder om den ridderlige ynglingens skydd mot ett
vidunder af demonisk art, som vill våldföra henne:
“Just som han (den hvife ynglingen) höll på att falla i sömn,
midt emellan sömn och vaka, hörde han öfver sig en röst, mild och
vänlig — rösten af en hviskande kvinna, lik ljudet af en lätt bris i
popplars löf vid flodstranden".
Vidundret, befallande "den hvite ynglingen" att hjälpa honom
1 Att sagan ursprungligen ingick i shamanväsendet, framgår äfven däraf,
att den t. o. m. för närvarande användes som magiskt medel bland vissa
folkstammar med primitiv kultur. Sålunda meddelar Potanin, att orotcho-
nerna vid Amurfloden, när de skola begifva sig på jakt, taga bort veden
från eldstaden, jämna ut kolen ooh stjälpa kitteln öfver dem. Därpå sätta
de sig omkring härden och låta en gammal man berätta sagor. Sedan denna
afslutat sagorna, uttala de sin önskan (till andemakterna) om rikt jaktbyte,
livarefter de taga bort kitteln och af kolens läge utröna mängden och arten
af det blifvande jaktbytet. — Bland fornturlrarna var enligt Vambeey sagan
— arbag — ursprungligen en «Zaubermärchen, medels hvilken shamanen
löste förtrollning», något som ännu stundom förekommer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
