Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Du är öfverallt, utom der du borde vara,” svarade
Hepsy, ”och hjelper alla andra utom dina egna. Jag
tycker för min del att hjelpsamlioten borde begynna derhemma.
Du springer omkring i alla socknar och alla gårdar, och
derhemma ha nu Abram och Kiah Stebbins hela morgonen
väntat på dig med en häst, som de fört ända från Boston
och hit, för att du skulle sko den.”
”Nå, det bevisar att de förstå sin sak. Jag sade
Kiah, att om de ville komma med den der hästen till mig,
skulle jag nog passa skor till hans hofvar.”
”Med att ligga i gräset som en annan rapphöna, när
de komma och söka dig, ja. Det är också ett sätt att sköta
sitt,’’ menade Hepsy.
”Hepsy, jag höll just på med en betraktelse. Om vi
ej betrakta sådana ting, få vi det igen till sist, Hepsy.”
”Betraktelse! Jag skall lära dig att göra betraktelser,
som du inte skall tycka mycket om, ifall du inte ser dig
för. Och nu slutar du bara med dina betraktelser och
kommen genast hem och tar i med något arbete. Jag bad dem
komma igen på eftermiddagen, och lofvade att ha dig på
stället, om det var en möjlig sak,” sade don praktiska
Hepsy, i det hon tog sin äkta hälft under armen och ledde
honom med sig hem.
Jag smög mig in i det mörka, tysta rummet, der min
far så länge legat. Ödsligheten dcrinne kylde mig ända i
hjertat. Icke ens en flaska af de många som brukade stå
på spiselkanten och på det lilla bordet, fanns nu qvar; men
han sjelf, der han låg i sin nötta hclgdagsdrägt, föreföll
mig alldeles så som många gånger förr, då han kommit
hem från skolan, och uttröttad fallit i sömn. Jag smög
till sängen och kröp ned på golfvet, tyst som en trogen
hund vid sin herres sida.
FEMTE KAPITLET.
Det gamla församlingshuset.
Dagen derpå var begrafningsdagen, och jag minnes
föga deraf annat än att den var högst bedröflig. Det för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
