- Project Runeberg -  Småstadslif. Amerikansk sedemålning / Del 1 /
51

(1871) Author: Harriet Beecher Stowe Translator: Mathilda Langlet
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

garne, peruken och den trekantiga hatten, väckte alltid
lämplig uppmärksamhet. Då vår pastor med sin fru under
armen, inträdde i kyrkan, reste sig hela menigheten och
stod tills han intagit sin plats i katedern. Samma
vörd-nadsfulla artighet iakttogs efter gudstjenstens slut, då alla
stodo q var i sina hankar med blottade hufvuden, tills
prosten med de sina hunnit lemna kyrkan. Detta var icke
någon menniskofruktan; vi betraktade presten som hans
alls-mäktige Herres budbärare, och våra vördnadsbetygelser
gällde Honom hvars ord nyss framburits till oss.

Yår psalmsång var kanske icke mycket att skryta med,
och onkel ’Liakim ökade det märkliga i utförandet deraf,
genom att vid alla högtidliga tillfällen med hög, något
sprucken röst taga upp en underlig stämma, som på den
tiden kallades ”kontra”, men som i våra dagar troligen skulle
haft till följd att han, såsom besatt af någon ond ande,
blif-vit förd ur kyrkan. Men på mig gjorde sången dock stort
intryck. Jag greps af en känsla af det eviga och oändliga
och af det stackars ändliga väsendets längtan, fruktan och
begär, i all dess okunnighet och hjelplöshet; stundom också
af en helig bäfvan och glädje, så att jag nästan tyckte mig
vandra på skyar, högt öfver jorden, när jag lemnade kyrkan.

SJETTE KAPITLET.

Skymningsprat i mormors kök.

Min mormoders kök var ett stort, rymligt, högt rum,
hvars med hvit sand beströdda golf alltid var så rent, som
menniskohänder kunde göra det. Köket lyste af
blanksku-rade tenntallrikar och fat, som stodo uppställda på en lång
hylla på ena väggen. Den stora spiseln upptog nästan hela
motsatta sidan. Deri brändes alltid kastved, och denna
uppstaplades enligt vissa arkitektoniska reglor, kända blott af
den tidens mästare. Först kom en ofantlig stock, insläpad
af två karlar, på hvilken lades ett mindre ”tvärträ”, samt
ett annat så stort, att man i våra dagar skulle kallat det
en stock, som på framsidan utgjorde eldens underlag. På

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:39:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shbsmastad/1/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free