Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett ondt eller lättsinnigt ord, hör han dig,” föreföll barnet
blott som ett triumfrop af hennes fiende, i vissheten om att
hennes rysliga tyranni i allo gillades och understöddes af
ett annat, vida mäktigare väsende. Att Gud såg henne
öf-verallt och på domens dag skulle straffa ända till hennes
minsta illgerningar, hörde hon med förtviflans lugn. Men
när undervisningen illustrerades af berättelser om hur det
gick elaka barn, såsom då björnar refvo ihjel två och
fyratio piltar, hvilka gjorde gäck af profeten Elisa, då
darrade den lilla der hon satt, och undrade om björnarne skulle
kunna komma åt Harry, ifall han till sist skulle hitta på
någon utväg att försöka befria henne.
I kyrkan fick hon ändteligen se Harry, ehuru på
en från hennes långt aflägsen plats, men hjertat tycktes
henne vilja hoppa ur bröstet honom till mötes. Och då
gudstjensten var slut, lyckades det henne verkligen att
undgå miss Asphyxia, samt i folkträngseln komma fram till
Harry, just då han skulle gå ut, fatta hans hand och
hviska:
”Ack, Harry, Harry, jag längtar så mycket efter dig!
Hvarföre kommer du inte till oss?”
”Jag får inte, Tiny,” sade Harry och drog systern med
sig bakom den gammalmodiga träställning, som i fordna
dagar blifvit uppsatt för deras beqvämlighet, som till häst
färdades till kyrkan och här stego af. ’De vilja ej låta
mig gå till dig. Jag ville så gerna, jag längtar också
efter dig, kan du tro!”
”Ack, Harry, jag tycker inte om henne! Hon är elak
emot mig. Tag mig derifrån — gör det, Harry! Kunde
vi inte rymma vår väg?”
”Hvart skulle vi gå, Tiny?”
”Ah, hvart som helst — det gör detsamma. Jag
hatar henne. Jag vill inte vara qvar hos henne. Säg, Harry,
kunde du inte en natt komma till mitt fönster — jag
sof-ver i ett litet rum bredvid köket — och taga mig
derifrån?”
”Jaså; jo, kanske jag gör det.”
"Är du här, du slyna!” sade miss Asphyxia. ”Hvad
har du nu för dig? Kom, vagnen väntar,” och med en
ytterst misstänksam blick på Harry, grep hon flickan i ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
