Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ten och anletet af den döda qvinna, som blott några veckor
förut blifvit buren till grafven.
”Hon såg rakt på mig med ögon som glödande kol,”
sade han, ”och hon lyftade handen som om hon ville slå
mig, och jag blef så kall som is öfver hela min kropp.”
”Hvad tror ni det var ?” frågade en af hans åhörare.
”Hur kan jag veta det?" svarade gamle Karg. ”Men
något var det, och samma qväll rymde pojken. Jag ville
inte lägga] tre strån i kors, för att få honom tillbaka, nej,
inte för min högra hand, det säger jag. Jag skall säga en
sak,” tillade han och valkade betänksamt sin tobaksbuss,
”jag tycker inte om gengångare. Om de döda låta mig
vara i fred, så låter jag dem vara. Det är ju rättvist,
eller hur?”
TRETTONDE KAPITLET.
Den tomma buren.
Följande morgon klädde sig i en af de mest lysande
drägter af guld och purpur, som någon morgonstund ännu
brukat vid sin toilett. Från fönstret i miss Asphyxias
sof-rum kunde man få se en präktig syn, ifall der funnits
några ögon, som kunnat njuta deraf — en rad af klippiga
berg med små fjäderbuskar af mörka tallar, och bakom
dem en himmel, lågande af ljusstrimmor — gula,
mörkröda, flammande guld — och långa ljusa strålar, som ilade
än hit, än dit, stundom berörande fönstret i en bondgård,
som tycktes tändas och blixtra tillbaka en morgonhelsning;
stundom träffande en hög sockerlönns skarlakansröda krona,
mellan mörka tallär, hvilkas dunkla konturer vändes i
rödaste guld. Och öfver allt detta, på den ljusnande
himmelen, stod morgonstjernan likt en stor darrande tår af ljus,
just färdig att falla ned på en förmörkad verld.
Men miss Asphyxia såg ej det ringaste af allt detta,
ehuru hon stod vid fönstret och hade all denna prakt och
herrlighet af guld och purpur och den bleka stjernan, midt
för sina ögon. Hon sade blott:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
