Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vingar och fjädrar och runda, klara fågelögon, i stället för
guldlockiga barnhufvuden. Harry bar in en hel mängd frukt
i Tinys rutiga förkläde, och förrådet gömdes under den breda,
sidenklädda soffan.
”Och nu skola vi bära in så mycket ved vi kunna,"
sade Tiny, med husmoderlig förtäuksamhet; "ty när det blir
mörkt kanske vi ej töras gå ut i vedboden."
Harry kände sig mycket stor och förståndig och
alldeles som en familjefader, då han bar in den ena
vedbördan efter den andra och lade i matsalen, medan Tiny stekte
äpplen på marmorspiselns häll. "Om vi bara för hvar dag
kunde få något att äta, så kunde vi gerna bo här,” sade hon.
Och när aftonen kom och nattens mörka skuggor sänkte
sig öfver det öde slottet, medan stormen tjöt och de gamla
trädens grenar knakade, fanns der dock en ljus vrå
der-inne och en liten vacker rörlig tafla. Elden i
marmor-spiseln hade brunnit ned till en stor präktig glödhög, och
barnen som sutto på en broderad matta framför spiseln,
sågo alla tänkbara underliga figurer bland glöden. Tiny
hade bestämdt påyrkat att dörren till det lilla inre rummet
skulle få stå öppen, ty eljest hade den vackra fröken
der-inne så tråkigt, påstod lion.
"Om hon bara ville småle åt oss,” sade Tiny, medan
de lade mera ved på elden, för att den skulle räcka till
morgonen; "se, Harry, ser hon inte ut som om hon ville
tala till oss?”
Och långt ut på natten brann elden ännu i
marmor-spiseln, men de båda barnens guldlockiga liufvuden hvilado
tätt intill hvarandra på den breda soffan, medan den sköna
flickans bild tycktes tyst vaka öfver dem från det lilla,
dunkla inre rummet.
SEXTONDE KAPITLET.
Sam Lawsons upptäckter.
Det var en kall, mörk höstafton, som gjorde brasan
dubbelt välkommen, då vi alla samlade oss deromkring, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
