Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
handskar af sina. Och jag kom hem med dem till Hepsy
och kan ni tro det? Hon kastade dem rakt midt i
ansigtet på mig. Skulle jag sätta på mig ett par gamla
smutsiga handskar, som de der? sade hon. Men så, huru det
var, så kommo vi oss ut ändå, till sist; och Hepsy, hon
blef alldeles förbi och när Hepsy blir så der förbi, så får
hon komvilsioner och går på rysligt och håller i, dag
efter dag. Och de der komvilsionerna, de är just som
nord-oststormarne — det blir aldrig slut på dem, förrän de
riktigt arbetat ut sig — och det här anfallet är då ett af de
längsta. Jag hann inte ur sängen i morgse, förrän hon
började på och skrek och gret och räknade upp för mig
alla de män hon kunnat få, om hon inte tagit mig, och allt
hvad de skulle ha gjort för henne, just som om det hade
varit mitt fel, alltsammans. ”Du min milde!” sade jag, "kära
Hepsy, rår jag för det? Jag önskar af allt mitt hjerta att
du hade tagit någon af de der du hellre ville ha,” sa’jag.
Förstås, jag mente inte något ondt med det, inte, jag
tänkte just som trösta henne ett grand, och hon rusade
på mig på stund. Bevare oss! Man kunde trott att alla
Sodoms och Gomorrahs synder voro ingenting, mot hvad jag
gjort. Hon riktigt pratade galenskaper. Jag försökte tala
reson med henne. "Hepsy,” sa’ jag, ”hör nu på mig. Här
ligger du ju i din goda säng, i ditt eget hus, och med
spiseln full med ved och klyfda stickor för att göra upp
eld — och jag klyfde hvar sticka efter sedan klockan
slagit tolf i natt — och du går på så här! Hepsy," sa’ jag,
”det är fasligt.” Men, du min milde, så den menniskan kan
tala! Hon började på igen och jag fick inte fram ett ord
hvarken på kors eller tvärs eller på något vis, så jag steg
upp, jag, och traskade till värdshuset, och der träffade jag
ett par goda vänner, och vi togo oss litet ost med skorpor
till, och litet varmt att dricka, och det föll mig just in att
efter Hepsy hade sina anfall, kunde det vara så godt att
jag gaf mig ut och vandrade litet, tills det gått öfver för
henne. Och så tyckte jag att jag hade lust att gå bort
på andra sidan Hopkinton till mormor Walker — hon som
var hushållerska hos lady Frankland, ni vet — och se till
om jag inte kunde få litet bättre reda på den der
Dench-gården. Den har riktigt legat mig på sinnet, nu en tid.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
