Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
daktsfiilla bönorna, allt blandade sig som i en dröm, tills
ceremonien var förbi, ocb damer, skrattande och gråtande
trängde sig omkring Tiny, ocli kyssar och lyckönskningar
och handtryckningar korsade hvarandra, och sedan tågade
vi ut ur kyrkan, stego upp i våra vagnar och rullade hem
till Kitterys, der alla dörrar voro öppnade på vid gafvel,
från vinden till källaren, med sann engelsk gästfrihets
hjertlighet.
En ståtlig frukost var uppdukad i förmaket, allt det
gamla silfret var framme, och alla läckerheter som kunde
åstadkommas i den goda staden Boston, funnos på
bordet.
Denna dag satte sig min mor och hennes systrar jemte
onkel Flygikring till bords med några af de finaste
familjer i Boston, och uppförde sig, de goda republikanerna,
som om de i hela sitt lif varit vana vid dylik ståt, ehuru
de inom sig voro icke så litet oroliga öfver många små
etikettsfrågor, hvari de voro temligen osäkra.
Utom det granna frukostbordet i förmaket var ännu
ett bord dukadt — ett långt bord som stod på gräsplanen
utanför köksdörren, der öl och svagdricka hade stor åtgång,
och der skinka, och ost och bröd, och matvaror af solidare
beskaffenhet rikligen utdelades till hvem som behagade.
Goda vänner af lägre samhällsklass, tjenstfolkets vänner
och bekanta och alla de talrika dagdrifvare, som gerna
vilja hafva en liten del med åf de lyckligas lyckä, funno
här en öfverflödig måltid. Här såg man också Säm
Läw-son, sittande på en trädgårdssoffa med Hepsy, som hän
artigt bjöd och trugade att smaka på allt det goda som
fanns att få.
”Åt så mycket du orkar, Hepsy — det är dig väl
unnadt! Kors, ja, det var just hvad jag behöfde, det här.
Jag hade så brådtom i morgse att jag inte hann äta mer
än en tvåstyfvers kaka, som jag köpte hos bagaren. Trodde
jag riktigt skulle rakna upp, innan vigseln tog slut.
Fasligt långtrådig, den här episkopala vigseln. Hvad tycker
ni om den, Polly?”
”Åh, jag tycker bäst om vårt sätt, jag,” sade Polly,
”utan allt det der slarfvet med knäfall och ringar på
fingret och sådant.”
II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
