Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afdelning 1. Historisk inledning af G. Geete ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Härefter kommer i ordningen Wedens h:d, inom hvars gränser Borås stad anlades.
Det kallades då Wijn och ännu tidigare i Västgötalagen Widunda. Här idkades
huf-vudsakligen smide och utgjordes tillverkningen, enligt den samvetsgranne Dals
uppgift, af knifvar »släta och krusade», gafflar, spikar och broddar, grimskaft och
nöteband, hundlänkar och »fjättrar», tobakspipor, spjäll, låsar och nycklar, hamrar,
hästskor och skrapor m. m. Vid slipning af knifvar användes här tidigt i de mångtaliga
bäckarna ett slags vattenhjul, som fästes på slipstensaxeln, så att deras vingar kunde
drifvas rundt af vattnet, och sköttes dessa slipkvarnar af barnen, som skulle skonas
för tyngre arbete (!). Allt järn, som behöfdes för detta »manufaktursmide», måste
hämtas från bergslagerna, som på dessa gifna kunder hade så god förtjänst, att de
alltid stodo på staden Borås sida i riksdagstvisterna om dess privilegier.
I Gåsene h:d idkades stickning af strumpor, barkning och beredning af hudar samt
tillverkning af »åkläden» och häst-täcken af nöthår.
I Bollebygds h:d, fordom och stundom ännu i folkdialekten kalladt Balläbygd,
idkades tillverkning af alla slags laggkärl samt af hattfodral, »perukaskar», slefvar,
grytlock, grepar och skoflar. Här var dessutom hufvudort för af verkning af rika
skogstrakter, som gåfvo spiror och bräder, stockar och timmer, h var med de icke allenast
försågo Västergötlands skoglösa delar och många andra orter inom riket, »dem de med sina
släpor fara till» (Dal), och så snart Göteborg var anlagdt, utskeppade dessa driftiga
åbor däröfver genom exportörers bemedling sina grofva trävaror. I nuvarande tid idka
de hufvudsakligen, utom skogsafverkning (förrådet synes ännu så länge vara
tillräckligt!), möbelsnickeri med bästa afsättningen i Hallands kuststäder.
I Redvägs härad, som ej från början nämndes tillsammans med de öfriga 6, såsom
samhörig i närheten af den vida äldre staden Bogesund, men sedan denna stad efter
slaget på Åsundens is 1520 blifvit sköflad och bränd af danskarna, nedsjönk den till
obetydlighet, som först under senaste decennium något förbättras, att staden under
sitt 1741 ny antagna namn, Ulricehamn, slutligen tyckes kunna emotse en bättre
tillvaro, än att uppgå i Redvägs h:d, som numera räknas till de 7 häraderna och utmärker
sig genom jordbruk med dess binäringar, hvilka genom en nyligen öppnad järnväg
torde öppna nya och bättre utsikter till framgång för industri och handel.
Sålunda artade sig under tidernas lopp dessa olika orters skilda förvärfskällor, och
det kan ej nekas, att anläggningen af Borås i medelpunkten af »De Sju Häraderna»
var särdeles fördelaktig för den unga, starkt privilegierade staden, men på det hela
verkade ganska störande på kringliggande orters lif och rörelse. Läsaren måste vi
hänvisa till eget studium af stadsprivilegierna, som äro i sin helhet anförda (sid. 11 —14)
i det föregående af föreliggande arbete, och beklaga blott att det på grunder, som ej
berott af förf., högst begränsande utrymmet ej tillåter en jämförelse emellan dessa
privilegier med deras »förklaringar» och Gustaf II Adolfs 4 år före stadens anläggning,
utfärdade »Swerikes Stadz-Lagh» med samhörande »Handels Ordinantia». Nu kunna vi
endast påpeka att dessa privilegier i hög grad »väckte ond blod», ej minst hos den
staden omgifvande landsorten, som förut haft full frihet att idka handel med egna
husslöjdsalster öfver hela landet (hvarvid nog åtskilligt icke hemtillverkadt togs med!),
men ännu mera hos de öfriga svenska uppstäder, som jämte de vid hafskusterna
belägna sjöstäderna funno all konkurrens »illojal». Den kringliggande landsorten återtog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
