Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afdelning 1. Historisk inledning af G. Geete ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
underlät att omnämna det språk — eller rättare rotvälska — som begagnades
sinsemellan af dessa merkurii-söner, och endast ovilligt meddelades utomstående. Det
utgjordes af ett »mixtum-compositum» af glosor af konstigt tillvriden svenska, jämte
finska och latinska rötter; såsom några ur mängden tagna exempel kunna anföras:
Gass = bonde, Maja - hustru, Lumra = öga, Ixt = häst, tiggare, Enira = köpa,
Kanisen = hunden, o- s- v. — Dal benämner 1719 »språket» Bänarnsk, men under
8co-talet förekommer oftast namnet Månsing, som dock numera tillhörde »döda språken -.
Borås kunde ej, sedan staden till sin stora fördel fått privilegium på att vara hufvudsäteför
»Embetsmän» (som handtverkare på 16-och 1700-talen benämndes) sedan dessa förbjudits
idka sin rörelse på landsbygden, uppehålla sina handtverkerier på samma höjd som hemslöjd
och handel, ty i det förra af seendet skedde utvecklingen oväntadt långsamt. Vi hafva meddelat
ett och annat härom i det föregående och måste nu inskränka oss till att till belysande häraf
anföra några uppgifter, meddelade af Linné från 1746. En hufvudindustri var
färgerierna (3 stycken 1746), som tyckes varit förenade med tygtryckerier,
klädespräs-sar (både »dyrbara och sköna») och klädesmangel (»var stor, han drogs af en för ögonen
bunden häst, sem gick omkring en lodrätt ställd axel»), »Glanslärft» gjordes med en
slipad flinta, som prässade lärftet mot ett hyfladt bräde. Stämplar för »trycklärft»
voro skurna i päronträ och »doppades i en hvit materia (grötformig); sedan stämpeln
doppats häruti och tryckts på lärftet, ströddes hvit mosand och fastnade på de våta
figurerna; »denna materia afhöll färgen, då tyget som skulle färgas nedsläpptes i
färg-kitteln, så att de påtryckte characterer blefvo efter färgningen ofärgade, sedan den
påtryckta materien blifvit af tvättad». »Cassianstryckeriet» bestod af 3 cylindrar, den
mellersta af metall, »präktigt ingräfven, men inuti skälig för att till uppvärmning
inlägga en stor uppeldad järnbult,» denna »prässade tyget mot de båda andra cylindrarna,
som voro af björk.» Dessa beskrifningar tyda ju redan på fabriksinrättningar, men
ehuru Linné ej omnämner några handtverksskrån eller »Ämbeten», voro dock sådana
redan på 1670-talet verksamma. Dem tillhörde de i Borås uppspårade stampar
till ämbetssigill, hvaraf härunder meddelas aftryck; af hvilka dock Kopparslagareämbetets
härrör från Nordiska Museets samlingar, sedan de öfriga numera samlats uti »de
7 häradernas kulturhist. museum».
Snickare Ambis Sigill
(1600-talel)
Skräddare Amb:s Sigill
1^75
Skomakare Atnb:s Sigill
*675
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
