Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tra ordinarie ambassadör och sedan år 1618 var också holländaren Rutgersius en
verksam deltagare i underhandlingar ne. Dessa förberedde nu, på det sätt det var dem
möjligt, immigrationen af holländare och andra och lyckades häri öfver förväntan.
Det förefaller emellertid, som om de påtänkte invandrarne på förhand velat hafva så
att säga en skriftlig förbindelse på att löftena, som förespeglades dem, ej blott voro tomma
ord; och Gustaf Adolf fann sig därför föranlåten att i mars 1619 (datum ej utsatt)
utfärda hvad man kallat interimsprivilegier för den nya staden, men som enligt
dokumentets egna ord endast innefattar en resolution på ”hvad i början synes till borgerskapets
förkofring af nöden vara”. Handlingen, som utgöres af fyra punkter, innefattar endast
en tillförsäkran, att Nvlöse privilegier skola vara gällande i hela dess vidd, men att ”några
få” punkter måste ändras i det Hisingske Göteborgs privilegier, — hvarför ock
Götebor-garne under den tillstundande sommaren skulle infinna sig till öfverläggning med
konungen, — hvarförutom tre års skattefrihet medgafs inflyttarne, hvilka för öfrigt fingo fritt
utöfva sin näring enligt Sveriges lag och handelsordinantian. Skälet till den nya stadens
tillkomst angifves vara det, att Nylöse och Göteborg äro ”hvarandra fast när belägne,
så att de båda på samma gång icke väl kunna komma till någon växt, utan snarare
förhindra hvarandra inbördes”, hvårföre bägge städernas borgerskap skulle ”flytta
tillsammans och sig förfoga i en stad”, som därefter skulle ”icke Nylöse utan Gothenborgkallader
blifva”.
Den 18 september 1619 skref Axel Oxenstjerna till Cabeliau och anmodade denne att
komma till den nya stad som skulle funderas, hvilket skulle vara Kgl. Maj :t mycket
angenämt, eftersom Cabeliau förut varit en ”principal” för det forna Göteborg. Att
föröf-rigt intresset var stort i Holland för den nya staden framgår af det af H. Fröding
citerade brefvet från van Dijck, hvilken under den 15 januari 1620 från Amsterdam bl. a.
skrifver:
”Här äro månge förträffelige män af förmögenhet och goda medel, som ämna begifva
sig till Göteborg och dagligen fråga för att varda väl underrättade om alla
omständigheter. Den tvädräkt, som hittills rådt i réligionssaker och ännu ej upphört, lär vara
orsaken, att mycket folk komma, som el jes aldrig skulle tänkt härpå. De hafva här i
Amsterdam upprättat ett kollegium af åtta till tio personer, som dagligen sammanträda för
att rådslå om de göteborgske privilegierna och alla andra till Göteborgs uppbyggande
nödiga saker. De hafva bedt mig råda och hjälpa till det bästa, hvilket jag ock gör, så
vidt som Eders Kgl. Maj:ts tjänst det tillåter; och äro de nu sinnade att efter hållen
fullkomlig rådplägning och fattad resolution på egen bekostnad deputera någre för att
kommunicera Eders Kgl. Maj:t allt och härom slutligen af handla”.
Van Dijck kom från Holland till Älfsnabben i maj 1620 och begaf sig därifrån till
Stockholm. Här sammanträffade han längre fram på året med de af ofvan omförmälda
kollegium utsedde deputeradena E. Pieter Langer och Gillis van Eck, för hvilka
kollegiet den 8 juni 1620 utfärdat fullmakt, hvari dem medgafs rätten att ”von alies zue handlen
und zue tractieren, so woll wegen der privilegien alls aller anderen Sachen betreffent.”
Förhandlingarne blefvo både många och långa och först den 4 juni 1621 utfärdades
privilegierna, som upptogo ej mindre än 37 punkter och samtidigt utfärdades på både
svenska och tyska språken. Det är onödigt att säga, att såväl Axel Oxenstjerna som
van Dijck samverkat vid deras utarbetande och likaledes är det själfsagdt, att åtskilliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
